Före avregleringen av elmarknaden, för 25 år sedan, ”fanns det luft i systemet och en planerad överkapacitet, nu sker allt på marginalen”. Så inleds Seko nya rapport, Ingen ska dö på jobbet – ny rapport om energibranschen.

I rapporten kan man läsa att före avregleringen bedömdes den svenska elförsörjningen fungera väl under tiden – ”med en hög teknisk nivå, stor leveranssäkerhet, internationellt sett låga priser och rimligt system för prissättningen på el”. ’

Då för 25 år sedan var statens roll stark inom energisektorn på grund av energins betydande roll i samhället och nu på den avreglerade marknaden finns en ständig jakt på lönsamhet och effektivitet på bekostnad av långsiktighet. Och rikare har de stora elnätsbolagen blivit, rejält, samtidigt som elnätskostnaden ökat mycket mer än konsumentprisindex sedan avregleringen. 

Ökade vinster

Vattenfall Eldistribution AB, Ellevio och Eon är de tre största elnätsföretagen i Sverige förser mer än hälften av Sveriges elanvändare med el. Alla tre agerar på monopolnät.

Ifjol fick staten 7,2 miljarder kronor i aktieutdelning från energijätten Vattenfall, enligt Svenska dagbladet. 

Eon Energidistribution AB gjorde 2019 en rörelsevinst på 5,17 miljarder kronor, enligt Dagens nyheter, av det lämnades tre fjärdedelar – 3,81 miljarder kronor – i koncernbidrag till moderbolaget.

Dagens nyheter ställde i sin artikel i höstas frågan: Ni gav större delen av vinsten i koncernbidrag  – kan ni inte använda det till investeringar i stället?

– De som investerar har rätt till en avkastning. Utan avkastning hade vi aldrig kunnat attrahera kapital till investeringar. Jag förstår att storleksordningen i beloppen isolerat kan tyckas stora. Men om man sätter det i relation till hur mycket vi investerar så tycker vi att över tid är detta en fullt rimlig avkastning, svarade Johan Mörnstam, Europachef E.ON.

Enligt DN så höjde Eon Energidistribution priserna i sina elnät med 38,1 procent mellan 2014 och 2019 – samtidigt som konsumentprisindex gick upp 6 procent under samma period.

Det är precis var rapporten uppger, att väldigt lite av vinsterna går tillbaka till underhåll, säkerhet och nätutbyggnad. ”Istället går de största delarna av vinsterna till elnätsföretagens moderbolag”.

”Ingen ska dö på jobbet”

En annan följd av avregleringen, enligt rapporten, är det nu är vanligt att nätägare handlar upp drift och underhåll av entreprenadbolag, med korta kontrakt. Där den entreprenör som har lagt det lägsta anbudet vinner.

Det leder, enligt Seko, till att verksamheterna ständigt arbetar för att få ner kostnaderna. Det innebär i sin tur till bristande underhåll av nätet och sämre säkerhet för personalen.

–Vi har lagt fram problembilden i rapporten, men för att det ska bli förändringar behövs ett helhetsgrepp och samarbete i branschen, säger Robert Lönnqvist fackligt ombud för Seko på Vattenfall Services, till Sekotidningen.

Kampanjen ”Ingen ska dö på jobbet” har tidigare lyft fram att antalet allvarliga olyckor ökat och att det har ett samband med avregleringen av elmarknaden. Något som även den nya rapporten pekar på.

I en enkät som finns med i rapporten, framgår att mer än hälften av de som arbetar i entreprenadbolag anser att upphandling och entreprenörer ligger bakom försämringarna av arbetsmiljön.

Utredd avregleringens konsekvenser!

Seko vill att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med anledning av avregleringens konsekvenser, för att analysera elmarknadens funktionssätt samt effekter av avregleringen.

I sin rapport listar Seko fem krav på energibranschen:
• Stopp för riskfyllt ensamarbete
• Mer egen personal och ett samlat grepp kring kompetensförsörjning i branschen
• Kostnader för säkerhet ska finnas med i upphandlingsunderlaget
• Huvudentreprenörsansvar
• En parlamentarisk utredning om avregleringens konsekvenser

Björn Danielsson