Det väckte viss uppmärksamhet när Skatteverket 2007 stod inför en stor omorganisation av sina kontor.

I en rapport som TT tog del av konstaterade myndigheten med hänvisning till forskning om primater – det vill säga bland annat apor – att kontor med 150 anställda skulle fungera bäst.

Enligt den brittiske antropologen Robin Dunbars forskning går den mänskliga maxgränsen för antalet meningsfulla sociala kontakter nämligen just vid omkring 150 personer.

Det så kallade ”Dunbars tal” ifrågasätts dock nu i en svensk studie.

Enligt forskningen, som publicerats i tidskriften Biology Letters, är osäkerheten i metoden så stor att talet inte går att precisera till just 150. I stället hamnar antalet möjliga kontakter i ett intervall på mellan 2 och 520 personer.

Det ska dock inte tolkas som en ny maxgräns, poängterar Patrik Lindenfors, docent vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

– Det är inte det vi säger. Vi borde kanske inte satt ut någon siffra alls, säger han.

– Hela budskapet är att det är väldigt svårt att sätta en siffra utifrån den här analysen.

"Bedrägligt enkelt"

Enligt Patrik Lindenfors har Dunbars forskning kritiserats även i tidigare studier. Ändå tycks siffran 150 ha fastnat, både inom vetenskapen och i populärkulturen.

– Det är bedrägligt enkelt och bra mycket roligare än det som vi kommer fram till, att man inte kan säga det med någon säkerhet, säger han.

–Men det finns flera problem med den här siffran. Både teoretiska och empiriska. I vår studie kunde vi konstatera att intervallet blir så enormt stort att i princip går det inte att säga någonting.

Robin Dunbars teori från början av 1990-talet bygger på att det finns ett samband mellan primaters hjärnstorlek och storleken på de respektive sociala grupperna.

Ju större hjärna, desto fler möjliga nära kontakter. Hans slutsats, det som kallas ”Dunbars tal”, är att vi människor klarar av omkring 150 stabila sociala kontakter.

"Komplett nonsens"

Det står han snart 30 år senare fast vid.

– Deras studie är komplett nonsens, men jag är inte förvånad. Det finns en grupp människor som desperat försöker visa att jag har fel, säger Robin Dunbar till TT.

– Det finns en väldigt stor variation. Men oavsett alla antaganden, hur studierna än gjorts, hamnar vi alltid på omkring 150, med en variation på mellan 100 och 250.

Att siffran använts bland annat för att organisera om just svenska skattekontor har inte undgått honom.

– Svenska Skatteverket använde ju siffran, så man får hoppas att den stämmer, säger han roat.

Enligt britten handlar det om vilka uppgifter man väljer som utgångspunkt.

Att titta på samtliga primater blir missvisande. Men tittar man enbart på människoaporna stämmer teorin, hävdar han.

Behandlar information annorlunda

Även med det materialet brister dock den teoretiska bakgrunden till Dunbars tal, enligt de svenska forskarna.

–Ta språk till exempel. Det du och jag gör nu, med en ström av information som vi kan komma ihåg och använda, den typen av tänkande ser vi inte hos några andra djurarter, säger Johan Lind, en av medförfattarna och docent i etologi vid Stockholms universitet.

– Vi behandlar information helt annorlunda än vad andra primater gör. Det är en viktig teoretisk problematik med den sortens arbetssätt som Dunbar har använt.

"Inte tillräckligt med tid"

Inte heller det håller dock Robin Dunbar, nuförtiden professor emeritus i evolutionspsykologi vid universitetet i Oxford, med om.

– Det är klart att vi är mer utvecklade än de andra primaterna. Inte minst eftersom vi har en större hjärna. Men vi är inte annorlunda när det gäller begränsningarna på våra sociala system, säger han.

Enligt Robin Dunbar är det framför allt två faktorer som bestämmer antalet nära sociala kontakter. Det ena är hjärnans storlek. Det andra är tiden vi lägger ner på att upprätthålla kontakterna. Det gäller både för människor och för andra primater.

Däremot, fortsätter han, kan vi människor genom olika kulturella fenomen hålla ihop betydligt större grupper än 150 individer.

Men det innebär inte att antalet nära vänner blir större.

–Det går inte att gå över det här antalet. Man kan inte ha stora grupper av väldigt nära kontakter. Man kan inte ha 500 bästa vänner, säger han.

–Det är helt enkelt inte möjligt, för man har helt enkelt inte tillräckligt med tid för att upprätthålla så många kontakter.