För Kristdemokraterna var förra riksdagsvalet en succé. Partiledaren Ebba Busch ansågs av många vara en viktigt orsak till att partiet gick från att vara stadigt parkerade under riksdagsspärren till att bli valrörelsens spurtraket.

Nu befinner sig partiet återigen i snålblåsten. Opinionssiffrorna har pekat neråt i nästan två års tid och närmar sig på nytt riksdagsspärren. Samtidigt kommer nu alltså intern kritik om toppstyrning, i det parti som brukar betraktas som ett folkrörelseparti där medlemmarna har ett relativt stort inflytande.

Bakgrunden är ett beslut, som klubbats av Kristdemokraternas partifullmäktige, om att ha en gemensam valsedel för hela landet i nästa riksdagsval istället för olika listor i de olika valkretsarna. Enligt anonyma källor som tidningen Dagen talat med tolkas det av kritiker som ett sätt för partiledningen att få större kontroll över vilka kandidater som finns på valbar plats.

– Det är lojalitet mot partiledningen som man vill ha, säger en kristdemokrat till Dagen.

Kristdemokraternas politik har förändrats mycket de senaste åren. Bland annat har partiet gått från att förespråka en mer generös flyktingpolitik till att kräva en mer restriktiv migrationslagstiftning. Alla gillar inte förändringarna.

– KD har svängt ordentligt i många frågor de senaste åren, det är klart att det finns en bångstyrighet bland politiker ute i landet, säger en av Dagens källor.

Mer kända kandidater

Enligt partisekreteraren Peter Kullgren syftar beslutet om en gemensam riksdagslista till att kunna locka fler röster med hjälp av kandidater som är mer kända för väljarna.

– Huvudanledningen är att vi med gemensamma kandidater över hela landet har störst chans att vinna fler mandat och på så sätt få en större möjlighet att driva igenom kristdemokratisk politik, säger han till Dagen.

Det är inte första gången Kristdemokraterna går till val med en gemensam riksdagslista. Senast det hände var 1998 då partiet nådde sitt hittills bästa valresultat på 11,8 procent.