Bränslebristen har redan strypt tillgången till el, transporter och luftkonditionering för de flesta libaneser under de heta sommarmånaderna. Nu riskerar den hårt utsatta befolkningen att även bli utan vatten.
Mer än fyra av landets sex miljoner invånare riskerar att bli utan vatten inom de närmaste dagarna på grund av bränslebristen, larmar FN:s barnfond Unicef.
”Livsviktiga resurser som sjukhus och vårdcentraler har varit utan tillgång till rent vatten på grund av elunderskott, vilket riskerar människors liv”, säger Unicefs vd Henrietta Fore i ett uttalande.
Utan el är det omöjligt att upprätthålla landets system för vattenrening och distribution, noterar Unicef och påpekar att även viktiga reningsmedel som klor saknas till följd av den ekonomiska krisen.
Ingen lösning i sikt
En politisk lösning på krisen ter sig vara långt borta, landets regering styrs genom dekret sedan den tvingades avgå efter explosionen i huvudstaden Beiruts hamn för drygt ett år sedan.
Och att lyckas få fram ett nytt styre i Libanon, som enligt Världsbanken upplever en av de värsta ekonomiska kriserna världen skådat i modern tid, har varit ett villkor för att internationella bistånd ska delas ut.
Hizbollah: Iran hjälper
För några dagar sedan meddelade dock shiarörelsen Hizbollah att bränsle från Iran kommer att importeras till Libanon från och med nästa vecka.
Varken den iranska eller den libanesiska regeringen har bekräftat dessa påståenden, men om planen sätts i verket innebär det att man bryter mot de amerikanska sanktionerna kring iransk oljehandel. Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah utmanade omvärlden att försöka stoppa transporten, som enligt Hizbollah redan är på väg.
– Till amerikanerna och israelerna säger jag: det (fraktskeppet) tillhör Libanon, sade han i ett tv-sänt tal.
Kritiker befarar att en iransk bränsletransport skulle dra in Libanon i ett slags kallt marint krig mellan Teheran och Israel, med sanktioner mot Libanon som resultat.
Fakta: Libanons kriser
Höjda priser på samhällsservice som vatten, el och teletjänster. Tätt mellan avbrotten i systemen. Begränsade uttag från bankerna. Fler och fler som förlorar sina jobb. En valuta som rasat i värde.
När Libanon kastades in i ekonomisk kris 2019 gick hundratusentals människor ut på gatorna för att kritisera landets styre. Tiotusentals jobb har gått förlorade.
Ekonomin är i fritt fall, med hot om statsbankrutt och skriande behov av internationella krislån. Till det kom explosionen i Beirut 2020 som raserade stora delar av huvudstaden.
Efter explosionen tvingades regeringen, som nu styr genom dekret, att avgå. Omvärldens bistånd kräver en ny fungerande regering, som landet inte lyckats få ihop.
Närmare 80 procent av Libanons befolkning lever nu under fattigdomsgränsen, enligt FN. I fjol låg andelen runt 50 procent.
Världsbanken har kallat landets ekonomiska kris för en av de värsta i världen sedan mitten av 1800-talet.
Källa: Landguiden/UI
TT
