– Det är oacceptabelt. Sjukskrivna som har god chans att komma tillbaka till sitt arbete där de har sin yrkesidentitet, utbildning och erfarenhet borde få rehabilitering. Om de har blivit utmattade på grund av arbetsrelaterad stress är det främst ett arbetsmiljöproblem. Inte ett skäl för dem att byta yrke när de verkligen behövs i skolan, socialtjänsten eller vården, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett pressmeddelande.

Den nya rapporten För frisk för Försäkringskassan men för sjuk för att jobba, som Saco gjort visar bland annat att psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Bland akademiker är andelen över 50 procent. Men trots att rehabilitering i många fall kan leda till kortare sjukskrivningar är det få som får det utrett och beviljat.

Från 200 till 450 dagars väntan

Mellan år 2016 och 2020 ökade väntetiden på att få ett första rehabiliteringsmöte med Försäkringskassan från 200 dagar till 450 dagar in i sjukskrivningen. Samtidigt minskade det totala antalet rehabiliteringsmöten med ungefär en tredjedel, från cirka 600 000 till 400 000 i hela landet.

Riktlinjer från Myndigheten för arbetsmiljövetenskap (Mynak) rekommenderar arbetsträning och succesiv nedtrappning av sjukskrivningen tillsammans med arbetsplatsanpassningar för återgång i arbete vid konstaterad psykisk ohälsa. Trots det får allt färre sjukskrivna arbetslivsinriktad rehabilitering. Det beror enligt rapporten på att Försäkringskassan har gjort en rättslig bedömning som innebär att metoden inte är ändamålsenlig, tvärtemot Mynaks rekommendationer.

Argumentet är enligt rapporten att ”arbetsträning varken har någon påverkan på individens medicinska förutsättningar eller arbetets krav, vilket i sin tur leder till slutsatsen att arbetsträning i ordinarie arbete inte leder till att individen återfår sin arbetsförmåga”.

"Får betala ett högt pris"

Men det resonemanget är problematiskt, och leder till att många tvingas byta arbete och arbetsgivare, menar Saco.

– Sjukskrivna drabbas hårt av att Försäkringskassans inställning till sjukförsäkringen som en omställningsförsäkring är alltför strikt. Det innebär att till exempel lärare, läkare och socionomer som vill tillbaka till sitt ordinarie arbete inte får den chansen. Enskilda får betala ett högt pris och samhället har heller inte råd att gå miste om utbildade och erfarna personer i bristyrken. Vi vill se omedelbara åtgärder så att fler kan komma tillbaka till jobbet.

Till tidningen Arbetsvärlden, som också skrivit om rapporten, säger Terese Östlin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan, att man nu ser över resonemanget kring om arbetsträning är ändamålsenlig eller ej.

– Det är något vi jobbat med det senaste året att det absolut kan finnas behov av arbetsträning när en person ska återgå i sitt ordinarie arbete. Vi tog ett steg för långt tillbaka och behöver bli bättre på att vid behov vara aktiva tidigt i rehabiliteringsprocessen vilket även innefattar fler rehabiliteringsmöten.