Det som brukar beskrivas som årets diplomatiska talmaraton är tillbaka – i fysisk form. Nu flockas världsledare till FN-skrapan i New York. Borgmästare Bill de Blasio har vädjat till dem att covidvaccinera sig och respektera stadens smittskyddsregler.
– Det kommer att finnas vaccinationsmöjligheter. Alla som inte tagit sprutan kan få den här, försäkrar de Blasio enligt tidningen The New York Times.
Vid ett samtal med FN:s generalsekreterare António Guterres nyligen underströk borgmästaren att stadens vaccinationskrav för mäss- och kongresscenter även gäller deltagarna i generalförsamlingens allmänna debatt – bland dem statsminister Stefan Löfven (S) och ett hundratal övriga världsledare.
– Vi förstår att FN är en speciell organisation med egna regler och lagar … men jag har poängterat att det är viktigt att dessa är i samklang med stadens hälsoregler, säger de Blasio.
Superspridare i FN?
Situationen är knivig. FN:s högkvarter på östra Manhattan ligger formellt inte på amerikansk mark, utan internationell. Men FN, som åtnjuter lokala tjänster som exempelvis brand- och polisskydd, följer de flesta lagar och regler som värdlandet sätter upp.
Och USA tampas med såväl vaccinskepsis som en kraftig smittouppgång som den så kallade deltavarianten anses ligga bakom. Från amerikanskt håll har man antytt att det vore bättre med digitalt deltagande i generalförsamlingsdebatten.
– Vi är oroliga över att (den allmänna debatten i) FN blir en superspridartillställning. Vi måste vida alla åtgärder så att det inte blir så, sade USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield härom dagen enligt tv-kanalen ABC.
"Händer inte på Skype"
Även Sverige deltar på plats med statsminister Stefan Löfven (S) och utrikesminister Ann Linde (S). Statsministerns pressekreterare Mikael Lindström betonar för TT att alla som reser är fullvaccinerade samt följer restriktionerna i FN-byggnaden. Dessutom har antalet medföljande personer hållits nere.
”För statsministern är det viktigt att träffas fysiskt för att kunna prata om världens utmaningar, klimatkrisen och den gröna återstarten efter pandemin. Närvaron ger unika möjligheter till spontana möten i korridorerna, till exempel träffade statsministern på väg in till klimatmötet nyss EU-kommissionens ordförande Ursula van det Leyen för en oplanerad pratstund. Efter några minuter anslöt FN:s generalsekreterare António Guterres. Sådant händer inte på Skype”, skrev Lindström på måndagen, då en klimatträff hölls FN-högkvarteret.
Ett ”hederssystem”
Hur man ska ställa sig till värdlandets vaccinkrav är ändå en komplex fråga för FN, som väntar gäster från länder med både hög och låg vaccintäckning. Brasiliens president Jair Bolsonaro slog bakut när frågan kom upp.
– Varför tar man ett vaccin? För att få antikroppar, eller hur? Jag har en hög nivå antikroppar, jag kan visa dokument, dundrade Bolsonaro enligt nyhetskanalen CNN och lovade att hålla sitt tal på plats, ovaccinerad.
Även Ryssland är kritisk till New Yorks vaccinkrav, i synnerhet att det ryska vaccinet Sputnik V inte är godkänt där.
I fredags meddelade så generalförsamlingens ordförande Abdulla Shahid att kammaren kommer att tillämpa ett ”hederssystem”. Det innebär att statsöverhuvuden inte avtvingas några vaccinationsbevis för att komma in i den grön- och guldskimrande lokalen. När de blippar sina id-kort är det istället en signal om att de hörsammar reglerna.
Hur detta efterlevas återstår att se.
Tre blågula punkter
Coronaviruspandemin lär bli ett hett ämne även i talarstolen, jämte klimatfrågan. Enligt uppgifter till TT har statsministern tre prioriteringar under besöket i FN: klimatkrisen och den gröna omställningen, återuppbyggnad efter pandemin och solidaritet med länder som ännu inte fått vaccin samt ett stärkt internationellt samarbete. Han planerar även att lyfta behovet av ett globalt jämställdhetsarbete.
Sveriges anförande i generalförsamlingen hålls på fredag av Stefan Löfven. Just det kommer han däremot inte att hålla på plats, utan spela in på förhand.
Fakta: Förenta Nationerna (FN)
• Förenta Nationerna bildades under andra världskrigets slutskede. FN-stadgan undertecknades av 51 medlemsländer sommaren 1945 och den 24 oktober samma år trädde den i kraft. I dag har FN 193 medlemsländer.
• Arbetet leds av generalsekreteraren, just nu portugisen António Guterres, och bygger till stor del på FN-stadgan. FN:s tredje generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, beskrev organisationens syfte så här: ”FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet.”
• Viktiga kammare där beslut fattas är generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).
Källa: FN
Bakgrund: FN:s generalförsamling
• FN:s generalförsamling samlas varje år i september. Då hålls också den allmänna debatten då ledare från många av de 193 medlemsstaterna talar i FN-högkvarteret i New York. Årets generalförsamling är den 76:e.
• Talarna har i allmänhet 15 minuter på sig. Fokus i år ligger främst på USA:s president Joe Biden, som gör debut i sammanhanget, men många är också spända på att höra vad Irans nya president Ebrahim Raisi har att säga (han är dock inte på plats utan skickar ett videoinspelat tal).
• Relativt många statschefer gör som Raisi och håller sig hemma. Bland dessa finns Kinas president Xi Jinping och hans ryske kollega Vladimir Putin. Frankrikes Emmanuel Macron – som är mitt i ett diplomatiskt ubåtsgräl med USA och Australien – har också ställt in sin medverkan och bett utrikesminister Jean-Yves LeDrian att tala i stället.
• I FN:s generalförsamling kan talare i princip ta upp vad som helst utom, normalt sett, ämnen som avhandlas i säkerhetsrådet. I viktiga frågor krävs två tredjedels majoritet och varje medlemsland har en röst. Till skillnad från FN:s säkerhetsråd kan församlingen generellt inte ta bindande beslut. Den är dock viktig för debatt och opinionsbildning.
Källa: FN och The New York Times
