I Paris katakomber ligger en massa elände begravet. Minnen från en svunnen tid, präglad av armod, farsoter och bristande hygien. Trettio mil av tunnlar i flera våningar, fyllda av skelett.

Tunnlarna är en rest från när romarna grävde efter kalk. Men så började några av de byggnader som byggts ovanpå att rasa ned i slukhål. Bättre att staga upp de gamla tunnlarna och låta de döda flytta in. I år hade det kunnat vara Cementas kalkbrott i Slite på Gotland som kunnat förpassas till historien, för nya nyttiga ändamål.

Mark- och miljööverdomstolen sågade den ansökan om miljötillstånd som Cementa lämnat in. Bristerna var så stora att ansökan inte ens prövades i sak utan avvisades. Ett beslut vars följder skulle spara värdefull natur på Gotland och eventuellt rädda öns grundvatten. Där hade historien kunnat sluta, när företagets tillstånd löper ut den 31 oktober i år. Men ett stopp för produktionen av cement på Gotland skulle riskera både jobb och stora infrastruktursatsningar, varnade flera experter och branscher.

”Sverige står inför ett omfattande byggstopp. Redan i november kommer 3 av 4 nya bostäder inte att kunna byggstartas. Flera stora infrastrukturprojekt stoppas eller fördröjas. Mellan 200 000 och 400 000 jobb hotas”, skrev branschorganisationen Byggföretagen i en analys.

Cementa själva tryckte bland annat på att deras omdiskuterade – och av vissa ifrågasatta – plan på att göra koldioxidneutral cement till 2030 skulle gå i stöpet.

Andra ville se det från den ljusa sidan. Sverige skulle ta ett välbehövligt kliv mot att komma i linje med Parisavtalet, då en cementfabrik i Slite är en av Sveriges största klimatbovar. Holger Wallbaum, professor i arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers pekade i en artikel i Syre på att miljövänligare alternativ till betong skulle kunna gynnas, om politikerna samtidigt pekade med hela handen.

– Om till exempel Göteborg stad skulle ställa kravet att alla våra byggnader måste innehålla minst 50 procent förnybara material så skulle byggsektorn ställa om väldigt snart. I Zürich så har man efterfrågat 25 procent återvunnen betong i alla deras statliga byggnadsprojekt, och först skrek industrin väldigt högt att det inte går, men efter två år så kunde man uppfylla detta.

Men i regeringskansliet började tjänstemännen snickra på ett sätt att runda domstolens beslut. Lagförslaget sågades av flera tunga remissinstanser, inte minst Lagrådet, som skrev att det skulle kunna skada tilltron till det svenska rättsystemet.

– Detta är en extraordinär situation, sa Per Bolund idag, när beskedet kom att man ändå går vidare med den lagändring som ska möjliggöra en tillfällig förlängning av tillståndet.

Även om Per Bolund var noga med att understryka att det inte skulle ses som ett sätt att korrigera domstolens beslut, utan att förslaget endast gäller den kalk som inte hunnit brytas inom ramen för det rådande tillståndet.

Beslutet lär i alla fall få Cementas ägare att andas ut. Nu får de tid att snickra på en ny ansökan om nytt miljötillstånd, utan att produktionen stoppas. Regeringens förslag lär ha stort stöd i riksdagen, som så ofta är fallet när jobb och tillväxt står på spel. Än så länge är det inte detsamma när det gäller miljön. Men med en eskalerande klimat- och naturkris kan det förändras. Förmodligen när jobben hotas. Eller husen börjar rasa. Kanske kan ett och annat skelett då få plats i det gamla kalkbrottet.