Personer med funktionsvariationer, migrationsbakgrunder eller bristande socioekonomiska förutsättningar riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda när de söker vård för sexuell hälsa. Det visar en befolkningsundersökning från 2019, som också pekar på stora skillnader mellan kön och ålder. Till gruppen fogas även HBTQI-personer.

I undersökningen efterfrågades även förslag på förbättringar. Med befolkningens svar i ryggen har nu Folkhälsomyndigheten tagit fram en strategi för att plana ut ojämlikheterna. Syftet/Målet är att skapa en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i landet.

Karolina Höög är barnmorska och utredare på enheten för sexuell hälsa och hivprevention på Folkhälsomyndigheten. Hon är en av dem som arbetat fram strategin.

I en intervju med Vårdfokus lyfter Karolina Höög hur pekar på det ansvar barnmorskor har i att främja en jämlikhet.

– Barnmorskor är centrala inom arbetet och har mycket kunskap att bidra med. Men det finns också förbättringsområden. Hur gör vi på vår mottagning för att vara mer inkluderande? Hur kan vi visa att det är okej att vara en normbrytare? Hur når vi grupper som inte kommer till oss — går det att förbättra tillgängligheten till personer med sämst hälsa?, säger hon.

SRHR-strategin utgår från sex steg som de aktörer som arbetar med den sexuella hälsan ska tillämpa. Det handlar framförallt om att skapa jämlik och tillgänglig vård, men även om att säkerställa vårdpersonalens kunskap genom att införa utbildningar. Strategin syftar även till att förebygga människors sexuella ohälsa och samtidigt främja den sexuella hälsan. Utöver det lägger SRHR-strategin vikt på att den sexuella hälsan är en del i folkhälsan och att det behöver skapas strukturella förutsättningar för att främja den.

Tanken är att Folkhälsomyndigheten under två år ska sprida kunskaper om SRHR och samtidigt stötta de aktörer som tillämpar strategin.