Pigghajen som bland annat simmar i Kattegatt och Skagerrak har i svenska vatten bara siktats ett par gånger de senaste åren och räknas sedan 2010 som akut hotad av Artdatabanken. Uppskattningar visar att pigghajen i nordöstra Atlanten kan ha minskat med 95–98 procent de senaste tjugo åren, ändå fortgår fisket på arten.

Men pigghajens öde är inte unikt, en tredjedel av världens broskfiskar är på nedgång enligt – Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

Enligt Inger Näslund, senior havsexpert på WWF är det världens industriella fiske som ligger bakom att en rad broskfiskar minskat kraftigt de senaste tjugo åren.

– Vi minskar då möjligheterna för hajarnas överlevnad som är viktiga toppredatorer, och nu är det också klimatförändringarna som kommer påverka livet i havet framöver, säger Inger Näslund, WWF Sverige till Syre.

Andra orsaker till att många hajar minskat i antal på senare år är att efterfrågan på hajfenor ökat kraftigt de senaste tjugo åren, drivet av ett ekonomiskt uppsving i länder där hajfenssoppa är en traditionell rätt. Många länder har förbjudit det kontroversiella fisket, där hajfenorna skärs av och resten av kroppen kastas i havet – men det sker ändå i stor illegal omfattning, inte minst i vatten där kontrollen av eventuella förbud är bristfällig, enligt Inger Näslund.

– Det har blivit en otrolig efterfrågan, konstaterar hon.

"Vi behöver skala upp kontrollen"

Inför uppdateringen av IUCNs globala rödlista, som kom före jul, har forskarna gjort en specialsatsning och undersökt statusen för 420 hajarter. Av dem har 154 arter nu klassats som sårbara, starkt hotade eller akut hotade (mer än en tredjedel). Bland dem finns fyra arter av hammarhaj (Sphyrna), fyra arter av ängelhaj (Squatina) och jättemantan (Mobula birostris).

Enligt WWF håller hajar och broskfiskar nu snabbt på att bli en av de mest hotade grupperna av ryggradsdjur. För tjugo år sedan antogs en internationell handlingsplan för hajar och 2014 fördes flera arter upp på CITES-konventionens lista, men läget är fortsatt kritiskt.

Men åtgärderna har varit otillräckliga, enligt Inger Näslund på WWF.
 
–Beslutsfattarna har inte gjort tillräckligt för att stoppa överfisket. Vi behöver skala upp kontrollen, bygga upp bestånden av de mest hotade arterna och begränsa fångsterna i kombination med skydd av deras livsmiljöer. Ett positivt exempel är Fiji som lyckats minska trycket på hajarna i sina vatten genom fiskeförbud i skyddade områden, säger hon.

"Extraordinära djur"

Den sydamerikanska tucuxi-delfinen, som lever i Amazonas flodsystem, låg tidigare i kategorin kunskapsbrist men klassas nu som starkt hotad. Det innebär att IUCN räknar med att alla floddelfiner nu klassas utrotningshotade.

Delfinerna fastnar och drunknar som bifångst i fiskenät och deras livsmiljöer fragmenteras av vattenkraftsdammar, enligt WWF. Floderna de lever i förorenas och tillgången på mat minskar.

– Det är verkligen sorgligt att se den här negativa utvecklingen för floddelfinerna som är extraordinära djur. Det är helt avgörande för deras fortlevnad att vi agerar kraftfullt och minskar hoten från oss människor, säger Stina Nyström, marin naturvårdsexpert på WWF Sverige i ett uttalande.