Jägarförbundet förlorar sin monopolställning när det gäller så kallad viltvård i Sverige. Nu ska delar av den upphandlas, har riksdagen bestämt. ”Positivt”, säger Svenska rovdjursföreningen. ”Fegt och dåligt”, anser Jaktkritikerna, som vill se betydligt större förändringar.
I dag får Jägareförbundet drygt 52 miljoner kronor ur den så kallade Viltvårdsfonden för sitt arbete med ”Jakt- och viltvårdsuppdraget”. Tidigare i januari blev det klart att regeringen bryter ut delar av det uppdraget: trafikeftersök, viltövervakning och klövviltsförvaltning. Dessa delar ska nu upphandlas. Med klövviltsförvaltning menas arbetet med att se till att stammarna är livskraftiga men inte för stora.
Svenska rovdjursföreningen arbetar för rovdjurens rätt att leva i livskraftiga stammar i naturen. De vill öka förståelsen för rovdjuren och göra det lättare för människor och rovdjur att existera sida vid sida.
– Vi ser positivt på att medlen ur viltvårdsfonden kommer att upphandlas och Jägarförbundet inte behåller den monopolposition de mer eller mindre har haft sedan 1938. Det blir nu Naturvårdsverket som får ansvar att upphandla detta vilket är bra och tryggar att även annan syn på viltvård och viltförvaltning beaktas, säger Magnus Orrebrant, pressansvarig på Svenska rovdjursföreningen.
Inte bra för samhället
Han menar att det nuvarande upplägget inte alls har varit bra för samhället. Förvaltningen av så kallat klövvilt, som älgar och rådjur, har varit inriktad på att säkra det han kallar en jaktbar resurs för jägarna. När djurens naturliga fiender – rovdjuren – inte har tillåtits hålla efter stammarna, har det enligt Magnus Orrebrant lett till att kostnaderna för trafikskador har ökat med hundratals miljoner kronor de senaste tio åren. Dessutom har betskador på grund av rådjuren i södra och mellersta Sverige ökat kraftigt med miljardkostnader som följd.
– Med en annan inriktning på förvaltning hade stora delar av dessa kostnader kunnat undvikas. En förvaltning där lodjuret och räven hade fått en möjlighet att reducera klövviltstammarna, säger Magnus Orrebrant, som även är kritisk till att lodjursstammen har reducerats kraftigt de senaste tio åren.
Viltvårdsfonden består av avgifter från alla som jagar i Sverige. Avgiften har varit 300 kronor per jägare och jaktår, men regeringen föreslår att det höjs till 400 kronor.
Richard Dehnisch, ordförande för den jaktkritiska organisationen Jaktkritikerna, kallar hela förslaget från regeringen för ”fegt och dåligt”. Han är också starkt kritisk till att höjningen av jaktavgiften är så liten.
– Det är en symbolisk summa som borde höjas till flera tusen kronor eller ett jaktkort för varje art man jagar. Det skulle gå att få in jättemycket pengar från dem som jagar. De undanhåller staten skatt på köttet de kan sälja, säger han.
Jägarnas riksförbund förlorar bidrag
I fortsättningen kommer Jägarnas riksförbund förlora sitt bidrag (förra året fick de 7,7 miljoner) och Svenska jägareförbundet kan enligt regeringens beräkningar få 43,9 miljoner kronor i stället för 52,3 året före. Naturvårdsverket får högst 38 miljoner kronor, mot cirka 25 miljoner året före. Jägareförbundet har i ett uttalande sagt att de kommer att vara med och försöka vinna uppdrag.
– Vi anser att Jägareförbundet inte ska ha några pengar utan hellre att de går till Polisen som kan upprätta en organisation i glesbygd som jobbar med djur och natur, säger Richard Dehnisch.
– Det är bra att man börjat titta på det här med viltvårdens finansiering men det är långtifrån tillräckligt. Ett fegt och dåligt förslag av regeringen, fortsätter han.
