Säkerhetspolisen klassade färre personer som säkerhetshot i fjol, bland de som sökte uppehållstillstånd i Sverige. Totalt bedömde Säpo i 79 fall att ansökan bör avslås. Året innan var antalet 122, vilket då var rekord.
Det är Migrationsverket som skickar ärendena till Säpo på remiss. Även antalet remisser minskade förra året, från 553 under 2019 till 483. Minskningen kopplas till att det var färre som ansökte om uppehållstillstånd, vilket beror på pandemin, samt vissa utredningssvårigheter, som enligt Migrationsverket också har sin grund i pandemin.
För att identifiera misstänkta säkerhetshot tittar Migrationsverket på flera faktorer, som den asylsökandes bakgrund och eventuellt deltagande i olika konflikter. Visar sedan Säpos kontroll att en individ exempelvis har kopplingar till spionage eller till terrorism kan myndigheten avråda från att ge uppehållstillstånd.
Migrationsverket följer i de allra flesta fall den linjen. Men många personer som av Säpo bedöms vara säkerhetshot blir ändå kvar i Sverige, eftersom de exempelvis riskerar dödsstraff eller tortyr i sina hemländer. Det finns också länder som inte tar emot utvisningar som sker med tvång. Hur många säkerhetshot som i dag befinner sig på svensk mark är inte känt.
