Inför Cop26 i Glasgow har naturen pekats ut som en av de viktigaste lösningarna på vår klimatkris. Men är naturen den mirakelmedicin många hoppas på? Syre listar några av riskerna.

– Det finns en magisk maskin som suger koldioxid från luften, kostar väldigt lite och bygger sig själv. Det kallas ett träd, ett exempel på en naturlig klimatlösning, förklarade The Guardian-kolumnisten George Monbiot i en film han medverkade i tillsammans med klimataktivisten Greta Thunberg, inför COP25 i Madrid.

Ett år senare verkar världsledarna ha lyssnat. Det som i klimatsammanhang kallas Naturbaserade klimatlösningar är på allas läppar och har pekats ut som ett huvudtema under Cop26. De väntas också få en rejäl boost om Parisavtalets regler för utsläppshandel spikas i Glasgow. Om det blir bra – kan det inte bara gynna klimatet utan även den biologiska mångfalden. Men det plötsliga intresset för att ta hjälp av naturen för att ta oss ur vår knipa, kan ha andra förklaringar än att vilja värna den biologiska mångfalden. I takt med att utsläppsminskningarna drar ut på tiden ökar behovet att balansera ut utsläpp genom att ta bort koldioxid från atmosfären, antingen genom ny teknik – eller med hjälp av naturen.

Samtidigt finns det flera risker med att låta naturen göra jobbet åt oss.

1. Satsningar på naturbaserade klimatlösningar kan konkurrera med andra mer kostsamma åtgärder – såsom att ställa om industrier eller minska utsläppen från vägtrafiken.

2. Om ekosystem plötsligt börjar dö ut, till exempel på grund av illegal skövling eller invasiva arter. Då förvandlas de tänkta kolsänkorna istället till utsläppspunkter.

3. Hur mycket koldioxid binder egentligen ett ekosystem som skyddas eller återskapas? Det kan visa sig svårt att räkna ut, då det ofta skiljer sig var de breder ut sig. Exempelvis har forskning från Stockholms universitet visat att ålgräsängar i Östersjön binder mindre koldioxid än i Västerhavet.

4. En av knäckfrågorna när reglerna för Parisavtalets utsläppshandel ska spikas är hur man ska kunna garantera om pengarna som skjuts till verkligen gör någon nytta. Om inte systemet blir robust, är risken att pengar används till att skydda ekosystem som ändå hade skyddats eller återskapats. Samtidigt som den nation som skjutit till pengar eller köpt en utsläppskredit bokför det som en utsläppsminskning. Men nyttan är då noll och intet.

5. En av de mest populära naturbaserade klimatlösningarna är att plantera träd. Men får vi inte snabbt ned utsläppen av växthusgaser, kommer det att krävas enorma arealer mark. Något som kan konkurrera med behovet av jordbruksmark men också fördriva människor från sina hem.

6. Enbart träd gör inte en skog. Om den naturbaserade klimatlösningen resulterar i exempelvis ett snabbväxande eucalyptusplantage, gynnas inte den biologiska mångfalden och bristen på artdiversitet gör den mer sårbar för invasiva arter.

Tillbaka till George Monbiot och Greta Thunbergs film inför Cop25.

– Mangroveskogar, myrmarker, träsk, havsbottnar, kelpskogar, korallrev – de tar alla bort koldioxid från atmosfären och låser in det. Naturen är ett verktyg vi kan använda för att reparera vårt trasiga klimat. De är en klimatlösning som kan göra en enorm skillnad. Men endast om vi också lämnar de fossila bränslena i marken, fortsatte George Monbiot.

Källa: Forskaren Terese Thoni vid Lunds universitet

Läs mer: Så kan naturen hjälpa eller stjälpa i klimatarbetet