Ramadan Sabra, sexbarnsfar i Gaza, låter trött på rösten när jag ringer upp honom. Han säger att han mår okej, men i över en vecka har han, tillsammans med sin fru och barn, varit rädda för att gå ut. Under tisdagsmorgonen totalförstördes en sex våningar hög byggnad 150 meter från familjens bostad i stadsdelen Remal, ungefär en kilometer från havet. Tryckvågorna från bomben fick hela deras hus att skaka.

– Ingen är säker i Gaza just nu. Ingen. De bombar och attackerar fortfarande överallt på Gazaremsan, säger Ramadan Sabra till Syre.

Ramadan Sabra, som arbetar som lärare, lämnade för några år sedan Gaza för att söka skydd i Sverige. Men i Sverige beviljades han ettåriga uppehållstillstånd utan rätt att ta hit sin familj. På grund av vad som kallas praktiska verkställighetshinder kunde han inte heller deporteras. Situationen är vanlig för palestinier från Gaza – de får inte asyl som vare sig flyktingar eller alternativt skyddsbehövande, men går inte heller att deportera av praktiska skäl. Som att Israel sedan över 15 år tillbaka blockerar Gazaremsan.

Ramadan Sabra valde till slut, efter att ha uttömt alla möjligheter, att i november 2017 återvända frivilligt till Gaza.

– Jag kan inte leva utan min familj. Jag tog mig till Europa för att ge mina barn en säkrare framtid, så att de kommer bort från… ja, allt det här. Jag ville inte att de skulle uppleva det här, men jag fick inte det jag ville ha.

Oskyldiga barn drabbas hårt / " Mina barn lär sig hata"

Situationen de nu befinner sig i är en mardröm. Inte minst för barnen. Ramadan Sabras barn är mellan två och femton år gamla, fyra flickor och två pojkar. Den yngsta pojken, tvååringen, är rädd hela tiden och satt i Ramadans knä under bombräderna på tisdagsmorgonen.

– Min son satt i mitt knä när byggnaden här nära oss bombades. Han var väldigt rädd. Jag kramade honom och sa till honom att det är fyrverkerier. Oroa dig inte sa jag, det är bara fyrverkerier.

Samtalet är nära att brytas flera gånger . Rösten svajar upp och ner på en skakig linje. Vi får övergå till att chatta en stund. Ramadan Sabra skriver att små vardagliga saker är just nu förenade med livsfara: ”Det är inte lätt att skaffa mat. Jag är rädd för att gå ut. När jag var ute igår såg jag förstörelse överallt. De har bombat skolor och sjukhus.”

Mottagningen kommer sedan tillbaka igen. Just nu har de elektricitet i bostaden ungefär sex timmar om dagen. Reservgeneratorn ger ytterligare sex timmar, varje stadsdel i Gaza har en gemensam sådan. Men de har också blivit föremål för attack.

– Det är som att de (Israel) vill göra livet så svårt för oss som möjligt, säger Ramadan Sabra.

Muneeb Abu-Ghazaleh, programchef för Islamic relief i Gaza, menar at bombningarna är extremt psykiskt påfrestande för barnen.

– Det sätter djupa psykologiska sår, som en sjukdom blir det. Vi har levt så länge under israels tryck. Världens känns väldigt orättvis. Det här är en pågående humanitär kris som måste lösas på fredlig väg, sa Muneeb Abu-Ghazaleh till Syre tidigare i veckan.

Rädsla föder hat

I de äldre barnen har Ramadan Sabra sett någonting annat, minst lika oroväckande. Han beskriver hur de samtidigt som bomberna faller och dödar lär sig att hata.

– De har börjat lära sig att hata. De säger till mig att de hatar Israel för att Israel vill döda oss, berättar han och fortsätter:

– Ungefär en tredjedel av de som har dödats hittills är barn. Mina barn går i skolan med dem och har kamrater som dött i attackerna.

Striderna som pågår mellan Israel och Hamas kommer enligt honom bidra till att sprida hat mellan människor långt utanför Palestina och Israel. Hamas, terrorklassade av både EU och USA, skjuter också mot Israel. Men dödssiffrorna är betydligt mycket lägre. Ramadan Sabra tror på att det snart kommer att bli vapenvila, men att den kommer att leda till att situationen förvärras sett från tidigare. Raketer har avfyrats till och från Libanon. Runt om i arabvärlden blir det oroligt när Israel och Palestina drabbar samman.

– Våldet kommer spridas över regionen. Man dödar människor och säger att man söker efter fred, säger Ramadan Sabra.

Han tror inte att en vapenvila kommer leda till fred. Eller vad han menar är en rättvis lösning för den palestinska sidan.

– Jag tror det kommer bli mycket värre än tidigare. För det finns ingen möjlighet för situationen att lösa sig, utan en rättvis lösning för den palestinska saken. Vi behöver vårt egna land där vi kan leva, säger Ramadan Sabra.

Syre pratade tidigare i veckan med Issam Younis, chef för människorättsorganisation Al Mezan i Gaza. Det som händer nu handlar inte om att Hamas styr i Gaza eller händelserna i östra Jerusalem för en dryg vecka sedan, även om det har varit en utlösande faktor.

– Ockupationen har pågått i 54 år. Israel har brutit mot internationell rätt sedan 1967. Att säga att israel har rätt att försvara sig är att glömma hur maktförhållandet ser, den obalans som finns. Det finns ingen jämlikhet mellan Israel och Palestina. Det är egentligen väldigt enkelt; det finns en ockupant och en som är ockuperad. Det som nu skett i Jerusalem har sin bakgrund i detta. Israel attackerade folk som bad under den heliga månaden Ramadan, sa Issam Younis till Syre.

Vapenvila i sikte

Mycket pekar mycket riktigt mot att det snart kommer bli vapenvila. EU hade under tisdagen ett toppmöte för att diskutera situationen. Men man misslyckades med att enas om att EU enhälligt ska kräva vapenvila på grund av att Ungern motsatte sig detta. Men de allra flesta medlemsstaterna har krävt vapenvila, något som också USA:s president Joe Biden till slut har gjort.

Men exakt vad en vapenvila kommer innebära är inte säkert ännu, enligt Anders Persson, statsvetare och expert på Israel- och Palestinakonflikten.

– Jag tror att vi går mot en vapenvila. Men vi är just nu i en situation där väldigt många olika möjligheter och scenarior är möjliga – att det blir bättre, att det blir sämre, att det blir samma som innan.

Hur vapenvilan kommer påverka och eventuellt förändra läget i konflikten mellan Israel och Palestina är ännu ett frågetecken.

– Det är en av de stora frågorna – vad kommer vapenvilan innehålla? Kommer den att adressera långsiktiga problem eller bara handla om att skapa lugn just nu och få båda sidor att sluta skjuta på varandra. Men det narrativ som funnits innan den här upptrappningen – att man bara kunde strunta i och glömma bort Israel-Palestinakonflikten, det förefaller ju ha varit fel. Vi är tillbaka i ett läge där den här konflikten behöver adresseras på något sätt för att vi inte ska hamna här igen inom loppet av några år, säger Anders Persson och fortsätter:

– Men med det sagt är inte säkert att det finns några lösningar. Internationell diplomati förefaller ha mindre att erbjuda nu än tidigare – just därför att ingen längre tror på någon långsiktig fredslösning. Internationellt förefaller man inte heller ha viljan att adressera de stora grundfrågorna. Då riskerar den här konflikten att bli lämnad åt sitt öde och att det som förhandlas fram kanske bara blir en tillfällig vapenvila.

Attackerar civila

Under onsdagen hade 212 människor dödats i Gaza. Minst 61 av dem var barn. Ramadan Sabra menar att våldet mot befolkningen i Gaza är urskiljningslöst. Gaza är också så tätt befolkat att det är omöjligt att inte skada civila.

– De säger att de förstör militära mål men det är inte sant. De attackerar civila. Människor dör. Barn också – det är något jag inte kan förstå – varför dödar de oskyldiga barn? Men inget är nytt med det här, säger Ramadan Sabra och fortsätter:

– Israel dödar just nu fler människor än vad Hamas gör. Så om du vill kalla Hamas för en terroristorganisation, som EU och USA gör, då får du också kalla Israel för terrorister. Bara för att någon skjuter raketer mot dig kan du inte börja förstöra allt och angripa civila, säger Ramadan Sabra.

Byggnaden på Ramadan Sabras gata som rasade samman i ett bombdåd under tisdagsmorgonen var inte någonting särskilt. Bara ett vanligt hus. Ett tjugotal meter bort från den byggnaden ligger FN-organet UNRWA:s huvudkontor på Gazaremsan, vars syfte är att hjälpa palestinierna. Många medier rapporterade också om att byggnader där stora medier, som nyhetsbyrån AP och Al Jazeera har sina kontor, under helgen attackerats och förstörts.

Den mångåriga belägringen har lett till att resurserna är knappa. Sjukhus och kliniker har också angripits den senaste veckan vilket gör situationen ännu mer akut. Läkare utan gränsers ena klinik är en av de drabbade. Delar av den blev oanvändbar efter ett bombdåd i söndags som dödade minst 42 människor, inklusive två av deras läkare och tio barn. Det är svårt för skadade att få den vård de behöver i Gaza just nu.

– Vi har levt under belägring i mer än 15 år. Vi har ingenting, ingen medicinsk utrustning eller annat som behövs. Det är en katastrof på alla nivåer, säger Ramadan Sabra.

När striderna väl är över kommer det finnas ett stort och konkret behov av återuppbyggnad – oavsett hur de större frågorna som konflikten bottnar i kommer att hanteras. Enligt siffror från FN har 38 000 palestinier flytt från sina hem och minst 2 500 blivit hemlösa. Vilket stöd de kan vänta sig att få är inte säkert.

– Vi lever i en tid där internationellt bistånd inte är så populärt, säger Anders Persson.