Tusentals politiska fångar dödades under några månader i Iran 1988. För det har Sverige inlett ett rekordstort mål om folkrättsbrott och mord mot en man som suttit häktad sedan 2019. Irans nya president Ebrahim Raisi var mannens chef under avrättningarna.
I slutet av sommaren inleds vad som antas bli en av de största internationella rättegångarna hittills i Sverige. Fallet mot den nu 60-årige man som greps på Arlanda 2019 har förberetts i flera år. Dussintals målsäganden flygs in från hela världen och rättegången väntas pågå i flera månader.
Mannen sitter häktad misstänkt för grovt folkrättsbrott och mord för de ödesdigra dagarna 28 juli till 31 augusti 1988, då otaliga män, kvinnor och – enligt uppgifter från människorättsorganisationen Amnesty International – även barn forslades med gaffeltruckar för att hängas i lyftkranar och lyktstolpar eller arkebuseras.
Så vad har 60-åringen som i snart två år suttit i inlåst i Stockholm med den nyvalde presidenten i Iran, Ebrahim Raisi, att göra?
– Raisi var hans chef, säger Iraj Mesdaghi, målsägande i fallet mot 60-åringen.
Beordrade massavrättningar
Iraj Mesdaghi satt i Gohardasht-fängelset utanför Teheran under perioden då tusentals (den exakta siffran har aldrig blivit känd) politiska fångar under blott några veckor fördes till sin avrättning. Han har bott i Sverige i snart 30 år och samlat på sig information kring tiden då han såg sina vänner och bekanta föras bort en efter en. Det har resulterat i en bok – samt en nyckelposition i fallet mot 60-åringen, som hela tiden nekat till brott.
Raisi satt i rådet som bestämde vem som fick leva och vem som skulle dö. Ärligt talat är jag glad över att han nu blivit president, för det visar omvärlden vad det är för slags regim vi pratar om i Iran. Kriminella, säger Iraj Mesdaghi.
Medger i inspelning
För fem år sedan, i augusti 2016, släpptes en ljudfil från ett möte 1988 som tydligt nämner Ebrahim Raisi som en av de fyra huvudansvariga för avrättningarna.
Enligt Rouzbeh Parsi, chef på Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram, så är delaktigheten i avrättningarna inte något som den nyblivne presidenten ”sticker under stol med”, även om han aldrig erkänt folkrättsbrott.
– I ljudfilen medger han inblandning. Men vi måste förstå att även om omvärlden ser det här som något förfärligt så motiveras det i Iran som att man skipade rättvisa, säger Parsi.
Den stundande rättegången mot Raisis dåvarande undersåte kan komma att sätta fnurror på tråden i relationen mellan Iran och Sverige. Men den ultrakonservative Raisis inblandning är troligtvis ingenting som legat honom till last bland de hårdföra som kontrollerar stora delar av statsapparat, säger Parsi.
– Det visar bara han är lojal systemet.
Fakta: Ayatollan har sista ordet
Sedan 1979 har Iran en författning som bygger på ayatolla Ruhollah Khomeinis idéer om stat baserade på religiösa grunder, en teokrati. En religiös makthierarki har det avgörande inflytandet och högste ledare sedan 1989 är ayatolla Ali Khamenei.
Det finns folkvalda politiska organ även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening. Inför allmänna val får det mäktiga väktarrådet underkänna kandidater som inte anses tillräckligt religiöst kunniga eller renläriga.
Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. För seger i första valomgången krävs minst 50 procent av rösterna, annars hålls en andra omgång mellan de två främsta kandidaterna den 25 juni.
Presidenten kan väljas om en gång men måste sedan avstå minst en mandatperiod. Den nuvarande presidenten Hassan Rohani har suttit i två mandatperioder i rad och lämnar sin post i augusti.
Irans västvänliga regim föll 1979 för en USA-fientlig revolution och en islamisk republik, en ”gudsstat”, utropades. 1980–1988 befann sig Iran i krig med grannlandet Irak, och spänningarna har ofta varit stora mellan Teheran-regimen och i första hand USA och Israel.
Landet viktigaste exportvara är olja, som tillsammans med gruvnäringen och tillverkningsindustrin står för över 40 procent av BNP.
Källa: Landguiden/UI, AFP
