Den ultrakonservative Ebrahim Raisi tar över presidentposten i Iran i augusti. Han fick över 60 procent av rösterna enligt officiella uppgifter. Men valdeltagandet var mycket lågt, bara 49 procent.
Det officiella beskedet meddelades av inrikesminister Aboldreza Rahmani Fazli på lördagen. Enligt den slutgiltiga rösträkningen fick Raisi närmare 62 procent av rösterna. Men enligt inrikesministern var valdeltagandet 48,8 procent, det lägsta i ett presidentval i republiken.
Den 60-årige Ebrahim Raisis seger var väntad. Han är chef för Irans rättsväsende, och har maktapparatens fulla stöd. Men bedömare har poängterat betydelsen av valdeltagandet.
– Det är inte mycket att hänga i julgranen om man jämför med tidigare valresultat. Men om de här siffrorna stämmer – vi är inte helt bombsäkra på att man inte stoppat ned några extra valsedlar – så är det ändå ett hyggligt resultat med tanke på hur många som sagt sig vilja bojkotta valet, säger Rouzbeh Parsi, analytiker på Utrikespolitiska institutet.
Ännu lägre i Teheran
Även Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren studerar valdeltagandet:
”Många som röstat i tidigare iranska val för att de tyckte att deras röst kunde göra skillnad – trots att kandidater gallras av väktarrådet – valde att bojkotta valet denna gång eftersom de uppfattade det som riggat för Raisi” skriver hon till TT.
”Miljontals röstskolkare ville inte bidra till att ge Raisi legitimitet. Oppositionskällor talar om ett valdeltagande på endast 25 procent i mångmiljonstaden Teheran.”
Endast sju av närmare 600 presidentkandidater godkändes för att ställa upp i valet. Iran har, enligt nyhetsbyrån AFP, 59 miljoner röstberättigade invånare.
Raisi gratulerades av avgående president Hassan Rohani:
– Jag gratulerar folket till deras val. Mitt officiella grattis kommer att komma senare, men vi vet vem som fick tillräckligt många röster i detta val och vem som folket har valt i dag.
Landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, hyllade valet som en seger över ”fiendepropaganda”. Rysslands president Vladimir Putin har gratulerat, liksom Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Står ayatollan nära
Redan före valdagen talade mycket lite för att någon annan än Ebrahim Raisi skulle ta hem segern. Hans tre utmanare, däribland den tidigare centralbankschefen Abdolnaser Hemmati tillika enda icke-konservativa kandidaten som var kvar sedan flera kandidater hoppat av, har gratulerat sin motståndare till segern.
Raisi tillhör landets religiösa etablissemang och anses stå ayatollan nära. Domaren uppges ha djupt konservativa åsikter i många sociala frågor, däribland kring kvinnors ställning.
”Han är en representant för det gamla hårdföra skiktet”, skriver Bitte Hammargren som är kopplad till Utrikespolitiska institutet i Stockholm.
Ebrahim Raisi är föremål för amerikanska sanktioner för påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter – bland annat för sin inblandning i de systematiska avrättningarna av tusentals politiska fångar i landet 1988, något som Raisi upprepade gånger förnekat. Under perioden tjänstgjorde Raisi som regimens biträdande åklagare.
Ekonomiska löften
Efter valsegern uppmanar Amnesty International till en utredning om den tillträdande presidentens påstådda brott mot mänskliga rättigheter.
”Att Ebrahim Raisi stigit till presidentposten i stället för att utredas för brott mot mänskliga rättigheter, mord, försvinnanden och tortyr är en grym påminnelse om att straffrihet härskar enväldigt i Iran”, säger organisationen i ett uttalande.
Själv framställer sig Ebrahim Raisi som en plikttrogen korruptionskämpe som slåss för de fattiga. Han tar över presidentposten vid en kritisk tidpunkt för Iran, inte minst ekonomiskt.
Det havererade kärnenergiavtalet JCPOA och de tuffa amerikanska sanktionerna har lett till skenande inflation och ökad arbetslöshet i landet, och ekonomins återuppbyggnad har varit i fokus inför valet. Raisi har bland annat lovat att bygga miljoner lägenheter för låginkomstfamiljer, ett löfte som lockat väljare i det ekonomiskt sköra Iran.
Raisi står också bakom försöken att återuppliva kärnenergiavtalet från 2015 – och nå en överenskommelse för att sätta stopp för de amerikanska sanktionerna – för att rädda landets ekonomi. Sedan april pågår indirekta förhandlingar mellan USA och Iran i Wien, med målet att just återuppliva avtalet mellan Iran och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland.
Fakta: Ayatollan har sista ordet
Sedan 1979 har Iran en författning som bygger på ayatolla Ruhollah Khomeinis idéer om stat baserade på religiösa grunder, en teokrati. En religiös makthierarki har det avgörande inflytandet och högste ledare sedan 1989 är ayatolla Ali Khamenei.
Det finns folkvalda politiska organ även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening. Inför allmänna val får det mäktiga väktarrådet underkänna kandidater som inte anses tillräckligt religiöst kunniga eller renläriga.
Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. För seger i första valomgången krävs minst 50 procent av rösterna, annars hålls en andra omgång mellan de två främsta kandidaterna den 25 juni.
Presidenten kan väljas om en gång men måste sedan avstå minst en mandatperiod. Den nuvarande presidenten Hassan Rohani har suttit i två mandatperioder i rad och lämnar sin post i augusti.
Irans västvänliga regim föll 1979 för en USA-fientlig revolution och en islamisk republik, en ”gudsstat”, utropades. 1980–1988 befann sig Iran i krig med grannlandet Irak, och spänningarna har ofta varit stora mellan Teheran-regimen och i första hand USA och Israel.
Landet viktigaste exportvara är olja, som tillsammans med gruvnäringen och tillverkningsindustrin står för över 40 procent av BNP.
Källa: Landguiden/UI, AFP
