– Ska Vänsterpartiet återfå förtroendet för regeringen måste man ta bort kravet i januariavtalet, om att ett förhandlingsresultat måste innebära marknadshyror, säger V:s vice ordförande Ida Gabrielsson till TT.

Sakfrågan som kan fälla regeringen på måndag handlar om fri hyressättning i nybyggda bostäder, punkt 44 i januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Vänsterpartiet varnar för marknadshyror och vill stoppa det utredningsförslag som ligger på regeringens bord. I torsdags förklarade V-ledaren Nooshi Dadgostar att förtroendet för Löfven är förbrukat, vilket satte bollen i rullning mot ett misstroende.

Om alla partier röstar som de har sagt på måndag klockan 10 kommer en majoritet i riksdagen att rösta för en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven.

"Tas som gisslan"

Att regeringen nu har bjudit in Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta till ett digitalt möte den 30 juni förändrar inget för V.

Hyresgästföreningen kommer att tas som gisslan i förhandlingarna, enligt V, om punkten om fri hyressättning finns kvar och måste uppfyllas.

– Annie Lööf vill bestämma på förhand vad parterna ska komma fram till, säger Ida Gabrielsson.

Justitieminister Morgan Johansson (S) har dock förhoppningar på samtalen.

– Det är inte omöjligt att man skulle kunna lösa ut det på detta sättet, men då måste man ge samtalen den tid som behövs, säger han i en intervju med Ekot i Sveriges Radio.

Morgan Johansson tar själv inte ordet förhandlingar i sin mun i intervjun med radion. Han talar om att ”skapa en plattform för samtal mellan parterna kring de förslag som ligger på bordet”. Och i inbjudan står att syftet är ”att få en första bild av hur ni ser på förslagen och möjliga förändringar”.

Bundna av januariavtalet

Vänsterpartiet har i sig inget emot att parterna förhandlar om hyressättningen, men först måste utredningsförslaget och punkt 44 försvinna.

– Samtidigt är vi från regeringens sida bundna av januariavtalet, och det tänker vi hålla på, säger Morgan Johansson.

Han låter inte helt hoppfull om att det går att hitta en lösning.

– En del av aktörerna har grävt ner sig väldigt långt i sina skyttegravar, så det blir svårt att försöka hitta en väg ut ur detta, säger Morgan Johansson.

Många pekar nu på Centerpartiet. Om bara C-ledaren Annie Lööf kunde backa i hyresfrågan skulle den komplicerade knuten kunna lösas upp, sägs det.

Men på lördagen är beskedet från C att inget har ändrats. Partiet står fast vid att januariavtalet ska genomföras.

Intensiva kontakter

Under helgen pågår samtal inom och mellan partierna, även mellan de fyra januaripartierna.

– Självklart sker en lång rad kontakter under helgen på olika sätt, så att vi kan ta oss ur den här situationen, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

Under lördagen har Socialdemokraternas partistyrelse möte om läget och vad som ska hända efter en misstroendeförklaring.

På söndagen planeras enligt uppgift till TT ett extra regeringssammanträde. Syftet är att klara av så många ärenden som möjligt innan regeringen eventuellt blir en övergångsregering, som bara kan besluta om det viktigaste.

Ta ett steg tillbaka

Magdalena Andersson tycker att alla nu ska ta ett steg tillbaka och fundera på vad som är bäst för landet.

– Alla som har en ledande ställning i svensk politik måste fundera igenom hur de kan agera för att förhindra en politisk kris, och därmed ta ansvar, säger Magdalena Andersson.

– Vi är i den värsta ekonomiska nedgången sedan andra världskriget. Det politiska spelet som pågår nu hotar den återstart som landet behöver.

Om Stefan Löfven fälls på måndag kan det leda till att han avgår eller utlyser extraval. Han har dock en vecka på sig att ge besked. I det första alternativet kommer en övergångsregering med begränsade befogenheter att styra, i det andra sitter regeringen kvar fram till extravalet.

– Oavsett om det blir en övergångsregering som väntar på talmansrundor eller en regering som väntar på ett extraval så blir det en ökad ekonomisk osäkerhet, säger Magdalena Andersson och pekar på svårigheter inför höstens budget.

Fakta: Misstroendeförklaringen

För att en misstroendeförklaring ska riktas mot ett statsråd måste minst hälften av riksdagens ledamöter rösta ja, det vill säga minst 175 ledamöter. Under pandemin har antalet ledamöter på plats i riksdagen begränsats till 55 stycken, men eftersom det krävs minst 175 röster för att misstroendeförklara ett statsråd kommer hela riksdagen att kallas in på måndag.

Om tillräckligt många röstar för misstroendeförklaringen ska talmannen entlediga statsrådet. Gäller misstroendet statsministern måste hela regeringen avgå.

Stefan Löfvens alternativ:

Om statsministern fälls i omröstningen på måndag finns det två alternativ för honom att välja mellan. Han kan begära att få avgå direkt eller att utlysa extraval. Han har dock en vecka på sig att fundera. Senast den 28 juni, första vardagen efter midsommarhelgen, måste han tala om vad han gör.

Avgår han kan det bli nya talmansrundor och det kan sluta med att Löfven får uppdraget att försöka få till ett underlag för en Löfven III.

Alternativet extraval:

Ett extraval ska hållas inom tre månader från att det utlysts. Det är den regering som avgått, och som då sitter som övergångsregering, som bestämmer datumet för extraval. De ledamöter som väljs in i ett extraval sitter till nästa ordinarie val.

Alternativet talmansrundor:

Talmansrundor innebär att talmannen för samtal med partiernas företrädare för att undersöka vilket regeringsalternativ som har stöd i riksdagen. Sedan presenterar talmannen ett förslag till statsminister. Om förslaget inte röstas igenom i riksdagen påbörjas en ny talmansrunda. Talmannen får fyra försök till detta – efter det utlyses ett extraval. Även om antalet talmansrundor är begränsade finns det ingen tidsbegränsning för hur lång tid de får ta. I teorin skulle talmansrundor kunna pågå till nästa ordinarie val.

Källa: Riksdagen