Dagens klimatmodeller ger ganska olika svar på vår tids ödesfråga: Hur mycket mer växthusgaser kan släppas ut innan den globala uppvärmningen får alldeles för ödesdigra konsekvenser?

Osäkerheten beror till stor del på molnen. De fungerar som ett slags irriterande jokrar i klimatmodellernas avancerade beräkningar, för moln kan både ha en nedkylande och uppvärmande effekt beroende på hur täta de är och på vilken höjd de bildas. Och dessa egenskaper påverkas i sin tur av den globala uppvärmningen.

Hejdar värmestrålningen

Lite förenklat kan man säga att höga, fjäderliknande cirrusmoln har en uppvärmande effekt, eftersom de släpper igenom solens kortvågiga strålar och sedan hindrar långvågig värmestrålning från att studsa tillbaka ut i rymden. Blomkålsliknande cumulusmoln på lägre höjd har i stället en kylande effekt, för de reflekterar en större del av solljuset direkt.

Men att pussla ihop detta till en sammantagen effekt för hela jorden har alltså varit en hård nöt att knäcka.

Nu har forskare vid Imperial College London och University of East Anglia använt en ny metod där artificiell intelligens har fått leta efter mönster i nästan 20 års global satellitövervakning av moln, kopplat till meteorologiska uppgifter om bland annat temperatur, lufttryck, vindförhållanden och luftfuktighet.

"Säkrare prognoser"

Resultatet, som publiceras i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS, visar att summan av molnbildningen över jorden med största sannolikhet kommer att förstärka växthuseffekten, och alltså bidra till att öka den globala uppvärmningen.

”Våra resultat innebär att vi kan göra säkrare prognoser, och att vi får en tydligare bild av hur allvarliga framtida klimatförändringar kan bli”, kommenterar en av forskarna i ett pressmeddelande.

Forskarna menar att deras resultat gör det möjligt att mer exakt räkna ut den så kallade klimatkänsligheten, vilket är ett mått på hur mycket jordens medeltemperatur väntas öka om halten av koldioxid i atmosfären fördubblas jämfört med förindustriell tid.

Enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC hamnar klimatkänsligheten någonstans i spannet 1,5–4,5 grader Celsius. I sin nya studie ringar forskarna in klimatkänsligheten till 3,2 grader Celsius, och skriver att det är ”mycket osannolikt” att klimatkänsligheten skulle vara mindre än 2 grader Celsius.

I dag är atmosfärens koldioxidhalt i genomsnitt ungefär 420 ppm (miljondelar). Under förindustriell var den cirka 280 ppm. Om nuvarande utsläppstakt inte bromsas rejält kan den nivån ha fördubblats redan i mitten av detta århundrade, skriver forskargruppen.