Vi är många som storögt följt vad som hänt i USA. Hur fyra år av spridande av auktoritära och konspiratoriska idéer från Vita huset slutade i stormningen av det som de flesta av oss trodde var en av världens hårdast bevakade byggnader.

Även om konspirationsteorier har spridits från Vita huset under hela Trumps presidentperiod så var det covid-19 som blev det verkliga redskapet för Trump när han ville elda upp massorna. Som ingen annan har Trump lyckats hålla fast vid bilden som utmanaren som står utanför etablissemanget trots att han styrt i fyra år. Och nu kunde han använda den stora poströstningen som covid-19 ledde till som bevis på att etablissemanget fuskade. Det trots att han tillsatt en lojal postchef.

Men Trump är långt ifrån ensam bland de auktoritära om att utnyttja pandemin. Redan förra våren såg vi många skrämmande exempel på hur demokratin inskränktes i smittbekämpningens namn. I Europa stängdes de flesta gränserna, utegångsförbud infördes, mötesfriheten avskaffades. De som spred ”falska nyheter” kunde i flera länder få flera års fängelse. I land efter land övervakades invånarna med drönare, utkommenderad militär och massövervakning av folks mobiltelefoner.

Värst var det i Ungern där demokratin avskaffades helt och Orbán fick obegränsad makt på obegränsad tid. Militären tog kontroll över 140 ”särskilt viktiga” företag. Och den som bröt mot karantänen riskerade åtta års fängelse. Norge var, som jag skrev om här då, på väg att helt avskaffa demokratin och ge Solbergs regering oinskränkt makt. I Finland sattes militära vägspärrar upp för att upprätthålla inre gränser. I Sverige klarade vi oss lindrigare undan, men även här inskränktes mötes- och demonstrationsfriheten och regeringen försökte ge sig själv en otroligt stor makt. 

Mötes- och demonstrationsfriheten har sedan dess varit inskränkt i Sverige. Successivt har restriktionerna dessutom skärpts på samma sätt som vi sett i stora delar av omvärlden. En pandemilag har införts, som visserligen inte ger regeringen den makt som den hade önskat, men betydligt mer än vad som är hälsosamt. Inte minst om den kommer leva vidare på samma sätt som inskränkningen av mötes- och demonstrationsfriheten och vi får en brunblå regering nästa år.

Tittar vi ut över världen så blev inte bara våren utan hela 2020 ett riktigt skitår för demokratin och mänskliga rättigheter. I 80 länder har läget för demokratin och de mänskliga rättigheterna tydligt försämras under pandemin och det finns många tecken på att försämringarna i de flesta fall kommer bli bestående.

I Azerbajdzjan kan du få tre års fängelse om du inte bär munskydd på offentlig plats och fem år om du sprider smittan. Filippinerna har förlängt sitt undantagstillstånd med ett helt år. I Belarus, Hongkong och en rad länder i Asien, Afrika och Latinamerika har pandemin använts som ursäkt för att tysta och begränsa oppositionspolitiker. Inte bara, som i Sverige genom att förhindra möten och demonstrationer, utan också genom att begränsa tillgången till resande, kommunikation, nätet och dess plattformar. I 13 länder har nätet under perioder stängts helt för att stoppa ”felaktig information”.   

Vaccinet tar i bästa fall oss i den rika delen av världen ur pandemin under 2021, men i de delar av världen som inte har ekonomisk styrka att tränga sig först i vaccinkön kommer det dröja betydligt längre. Ändå är det troligen ingenting jämfört med hur länge vi kommer få leva med skadorna på demokratin. Kanske kommer vi i denna del av världen klara oss bättre även när det gäller den delen. Men det är naivt att tro att vi är vaccinerade mot och opåverkade av den auktoritära farsot som går över världen. Mot den får vi ingen hjälp av läkemedelsindustrin, utan det är en kamp och läkning som vi behöver fixa själva.