Hur fria är unga egentligen att välja sin väg i livet? Föräldrarnas bakgrund har stort genomslag både när unga väljer utbildning och ska ta sig in på arbetsmarknaden, visar uppföljningen av två hela årskullar av Malmöungdomar.
Professor Jonas Olofsson vid Malmö universitet talar om den ”sociala spårbundenheten”, som är precis så stark bland Malmöungdomarna som tidigare forskning visat. Men några saker förvånar honom.
Han har följt upp dem som var sjätteklassare och niondeklassare i Malmö 2008 för att se var de befann sig vid 22 respektive 26 års ålder. Några exempel på hur den sociala bakgrunden spelar in:
Sannolikheten för att en tonåring ska välja högskoleförberedande gymnasieutbildning ökar 290 procent om minst en av föräldrarna har eftergymnasial utbildning.
Sannolikheten för att fullfölja gymnasieutbildningen är 130 procent högre för unga med svenskfödda föräldrar än för unga med föräldrar som är födda utomlands.
Sannolikheten för att som 22-åring leva på försörjningsstöd ökar dramatiskt om föräldrarna varit utan jobb och fått försörjningsstöd.
"Skeptisk bild"
Allt detta var egentligen väntat eftersom tidigare forskning gett liknande resultat. Det som däremot stack ut lite grann, enligt Jonas Olofsson, var valet till yrkesprogram på gymnasiet. Ungdomarna som gjort det valet hade vid 26 års ålder jobb i högre utsträckning och högre inkomster än de andra i sin årskull. Men bland ungdomar med invandrarbakgrund var detta inte ett populärt gymnasieval.
– Det är möjligt att de som har utländsk bakgrund har en mer skeptisk bild av yrkesutbildningar och de möjligheter som dessa utbildningar ger, som de bär med sig från sina hemländer, säger Jonas Olofsson.
Om föräldrar och släktingar i mindre utsträckning har jobb kan det också påverka, tror han, eftersom ungdomarna då har färre kontaktytor mot arbetslivet.
– Det är någonting som skolan och studie- och yrkesvägledningen ska kompensera för, men det görs inte i tillräcklig utsträckning, uppenbarligen.
"Sekunda val"
Trenden har länge varit att allt färre väljer yrkesprogram, framför allt i storstäderna. I Malmöundersökningen var det till exempel betydligt färre i den yngre årskullen än i den äldre som gjorde det. Jonas Olofsson ser det som resultatet av att det länge varit fokus på högre utbildning i Sverige.
– Det har kanske skapat bilden av att yrkesprogrammen skulle utgöra något slags sekunda val – att förutsättningarna i livet och valfriheten framåt i livet ökar om man väljer högskoleförberedande program. Men det tror jag är en bild som behöver korrigeras och det talar våra resultat väldigt starkt för.
Bland de undersökta Malmöungdomarna hade 76 procent av dem som gått yrkesprogram jobb vid 26 års ålder, vilket kan jämföras med 54 procent av dem som gått ett individuellt program på gymnasiet och 63 procent av dem som gått högskoleförberedande.
"Social sårbar"
Det var också de som gått yrkesprogram som hade högst årsinkomst av 26-åringarna. En stor del av dem som gått högskoleförberedande utbildning på gymnasiet avvaktade väldigt länge med att gå vidare till högre utbildning, konstaterar han.
– Det kan innebära att man blir väldigt socialt sårbar, i alla fall under ett övergångsskede.
Bland de undersökta ungdomarna hade 70 procent av dem som gått högskoleförberedande gymnasieprogram påbörjat högre studier och hela 30 procent av de högskolestuderande hade först kompletterat sin gymnasieutbildning på komvux eller folkhögskola.
– Det kan både ses som ett underbetyg åt gymnasiet att så många behöver komplettera utbildningen. Men samtidigt visar det vad viktigt det är att möjligheten finns, menar Jonas Olofsson.
Fakta: 5 200 ungdomar följdes upp
TT
Alla som gick i sexan och nian i Malmö år 2008, totalt mer än 5 200 personer, har följts upp vid 22 respektive 26 års ålder.
Föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättningsstatus är de enskilt viktigaste faktorerna för elevernas framtida skol- och yrkesframgång, visar studien.
De som hade svårast att få fotfäste på arbetsmarknaden var ungdomar med ofullständig gymnasieutbildning och personer med utländsk bakgrund.
De som hade lågutbildade föräldrar valde i mindre utsträckning högre utbildning, men om de väl börjat på universitet eller högskola spelade föräldrarnas utbildningsnivå ingen roll för hur de klarade studierna.
Om föräldrarna har utländsk bakgrund har ingen betydelse för sannolikheten för att en 22-åring ska ha fått försörjningsstöd, däremot utbildningsbakgrunden. Bland dem som gått individuellt program på gymnasiet var det flest som senare fick försörjningsstöd kortare eller längre tid. Också den socioekonomiska bakgrunden spelar roll, det vill säga om föräldrarna varit arbetslösa och fått försörjningsstöd.
Av de undersökta 26-åringarna hade 65 procent jobb. Elever med utländsk bakgrund hade betydligt lägre sysselsättningsgrad än de med inrikes bakgrund.
Källa: Vägar till arbetslivet via grundläggande och högre utbildning i Malmö, rapport från Malmö universitet och Malmö stad.
