Inför Joe Bidens digitala klimattoppmöte den 22–23 april fanns förhoppningar om att komma överens med Brasilien om ett finansiellt stöd i utbyte mot att avskogningen av Amazonas hejdas. Men förhandlingarna verkar ha stannat av, och många varnar Biden för att lita på Bolsonaros löften.
40 världsledare är inbjudna till det digitala klimattoppmöte som Joe Biden arrangerar den 22–23 april. Förhoppningar fanns från både USA:s och Brasiliens håll om att komma fram till och presentera en överenskommelse under mötet, det säger insatta källor till nyhetsbyrån Reuters.
Förhandlingar om ett avtal ska ha börjat i februari mellan de två länderna, och i onsdags skrev Bolsonaro ett brev till Joe Biden där han lovade att Brasilien skulle åta sig att se till att hålla målet att få bort all olaglig skogsskövling till år 2030.
Men något avtal verkar inte bli till under den närmsta tiden.
"Inga formella möten"
Brasiliens miljöminister Ricardo Salles sa till Reuters i fredags att han inte tror att det kommer bli något avtal under mötet då förhandlingarna bara är ”utforskande och inte formella”, men att dialogen med USA kommer att fortsätta.
Anledningen till att samtalen går trögt är att man inte är ense om villkoren för utbetalningar. Ricardo Salles ska ha uttryckt att ett förskottsstöd på 1 miljard dollar från USA eller andra länder skulle kunna minska avskogningen med 40 procent inom en 12-månadersperiod. Utan någon förskottsbetalning skulle ett konkret mål vara svårt att sätta, hävdar han.
Men från USA:s håll vill man se tydliga resultat innan någon utbetalning. Och det är inte bara förhandlare som uttryckt detta.
Även urfolksledare, klimataktivister och flera senatorer i USA har höjt sina röster och varnat Biden för att lita på Bolsonaros löften.
"Gett grönt ljus åt farliga brottslingar"
I ett öppet brev skriver femton senatorer, bland annat Bernie Sanders och Elisabeth Warren, att allt slags bistånd till Brasilien bör villkoras mot tydliga resultat vad gäller avskogningen.
”President Bolsonaros retorik och politik har effektivt gett grönt ljus åt de farliga brottslingar som verkar i Amazonas, och tillåtit de att dramatiskt kunna utvidga sin verksamhet”, skriver de.
Även klimataktivister ställer sig frågande till den brasilianska regeringens uppriktighet i frågan och hänvisar till de cirka 540 000 miljarder dollar som just nu finns frysta i Amazonasfonden och som Norge och Tyskland har bidragit med i syfte att minska avskogningen.
”Om det verkligen var deras prioritet att minska avskogningen skulle de använda pengarna i Amazonasfonden”, säger Marcio Astrini, verkställande sekreterare vid Brazilian Climate Observatory, ett nätverk av 50 civilsamhällsgrupper, till Al Jazeera.
