Enligt förslaget kommer det från och med i höst inte längre vara möjligt för köpare med en årsomsättning på över två miljoner euro att använda vissa handelsmetoder mot leverantörer.

Bakgrunden är EU-direktivet UTP, ”otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan” där ett antal affärsmetoder som ofta förekommer i livsmedelsbranschen ska förbjudas.

Bland annat ska en leverantör ha rätt att kräva ett skriftligt avtal av en inköpare i handeln och plötsligt och ensidigt ändrande av villkor i ingångna avtal ska förbjudas. Små köpare i livsmedelskedjan kommer få vissa undantag, vilket kan ses med hänsyn till pandemins effekter för bland annat restaurangbranschen, skriver Jordbruksaktuellt.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 november 2021, men innan det ska Lagrådet få möjlighet att lämna yttrande kring lagförslaget och därefter lägger regeringen en proposition till riksdagen om den svenska UTP-implementeringen.

0ligopolet

Tre stora aktörer kontrollerar över 90 procent av den svenska dagligvarumarknaden. De är inte oväntat kritiska mot det nya lagförslaget och menar att det istället kommer ”att gynna de stora multinationella storbolagen på den lilla handlarens bekostnad”.

”Om den svenska utredningens förslag – som i praktiken innebär en överimplementering av EU-direktivet – skulle stå sig och bli lagstiftning skulle konsekvenserna bli förödande”, skriver Karin Johansson,
vd Svensk Handel, och Jonas Siljhammar, vd Visita, på Svenska Dagbladets debattsida.

Läs mer:
• Sverige går fel väg – gynnar storbolagen, Svensk handeln kritiserar lagförslaget.
• Dimridåer för att försvara ett oligopol, LRF och Livsmedelsföretagen försvarar lagförslaget.
• Dagens nyheter reportage från i höstas, ”Så ser Icas ”strafftrappa” mot livsmedelsföretag ut”, som handlar om de stora aktörernas roll på den svenska marknaden.