Enligt preliminär statistik från Medlingsinstitutet blev löneökningarna i fjol 1,9 procent. Siffran väntas stiga ett par tiondels procent när statistiken blivit definitiv då det fortfarande pågår lokala förhandlingar på flera arbetsplatser och många anställda kommer att få retroaktiva löneökningar. Men även om siffran stiger något, blir 2020-års löneökningar de lägsta i modern tid, enligt Petter Hällberg vid Medlingsinstitutet som har jämfört lönestatistik från 19060-talet och framåt.

– Men även om det definitiva utfallet blir ett par tiondedels procent högre handlar det om de lägsta löneökningarna i modern tid, säger Petter Hällberg till Arbetet.

Orsaken till den historiskt låga löneökningen är coronapandemin då de centrala avtalen för de flesta anställda löpte ut under våren 2020, men förhandlingarna om nya avtal sköts upp till hösten. Det ledde till att löneökningarna bromsade in.

De som har centrala avtal och utgör omkring 20 procent av de anställda i Sverige påverkades dock inte av detta då deras avtal löper på tillsvidare utan slutdatum.

Inte dramatisk skillnad

Trots att löneökningen i fjol är låg är den inte dramatisk om man jämför med statistik för de senaste åren. 2010 stannade löneökningarna på 2,6 procent, 2015 på 2,4 procent och 2017 på 2,3 procent.

Tittar man på köpkraften ökade den till och med 1,4 procent i fjol – vilket är en ganska bra siffra – då konsumentpriserna endast steg med 0,5 procent.

Löneskillnaden fortsätter stiga

Enligt den preliminära statistiken steg privatanställda arbetares löner med 1,2 procent medan tjänstemän i näringslivet fick en löneökning på 2,3 procent, vilket tyder på att löneskillnaden mellan grupperna fortsätter att stiga.

Jämfört med övriga grupper fick anställda inom den offentliga sektorn något högre löneökningar. I kommunerna steg de med 2,1 procent, i regionerna med 1,8 procent och inom statliga myndigheter med 2,0 procent.