Saudiarabien i måndags. Jemen dagen efter. Oman på onsdagen för samtal med Huthirebellerna. ”Ju längre den här konflikten pågår, desto mer fragmenterad har den blivit. Det försvårar internationell medling”, säger utrikesminister Ann Linde (S) till TT.
Förra vintern tillbringade hon två dagar i Jemen där enligt FN världens största humanitära kris utspelar sig. Två tredjedelar av befolkningen är beroende av humanitär hjälp, varav hälften är barn. I sju år har konflikten rasat.
Intrycken från den resan gjorde starka intryck.
Nu har Ann Linde återvänt till regionen, utsänd av EU:s utrikeschef Josep Borrell.
Efter möten med Jemens president, utrikesministrarna i Jemen, Saudiarabien och Oman, Huthirebellernas chefsförhandlare, civilsamhället och FN, jämför hon med situationen för ett drygt år sedan:
– Det finns ett litet större hopp än tidigare om att kunna få i gång FN-ledda fredssamtal, även om det är väldigt svårt fortfarande.
Ökat tryck
– Det är framför allt två saker som har ändrats. Det ena är att Saudiarabien mycket tydligt har klargjort att man vill avsluta kriget och har lagt fram en egen fredsplan som i stort sett följer FN:s fredsplan som vi stöder. Och den amerikanska administrationen har engagerat sig mer liksom även EU.
En mycket tung stötesten är att få Huthierna till förhandlingsbordet.
– Den stora saken där är att de fortfarande för ett regelrätt krig för att vinna (den oljestrategiskt viktiga) staden Marib i norra Jemen.
TT: Så det finns inga tecken i dag att parterna ska kunna samlas runt ett förhandlingsbord?
– Vi är inte där än. Det första som måste till är en vapenvila. Och humanitärt stöd måste få komma in utan hinder i Jemen. Nu finns blockad av hamnar och svårigheter för humanitära organisationer att verka.
Visst gehör
– Det är de budskapen som jag å Sveriges och EU:s vägnar har fört fram till saudierna, jemeniterna och Huthierna.
TT: Hur bedömer du gehöret för dina budskap?
– Jag skulle vilja säga att de får större gehör i dag än för ett år sedan. Och det beror på att det finns ett större internationellt engagemang, svarar Ann Linde.
– Men vi måste vi hålla trycket uppe. Annars kommer det inte att gå.
På onsdagen talade Ann Linde även med britten Martin Griffiths, FN:s särskilde sändebud för Jemen och nyligen utsedd till organisationens humanitära chef.
– Vi är båda helt överens om att en viktig pusselbit i det här är att få in kvinnor i processen på båda sidor. För de är väldigt konstruktiva och kunniga, säger Ann Linde och nämner kvinnliga fredsnätverk som exempel på en viktig roll på vägen till fred.
Fakta: Värsta humanitära katastrofen
Jemen är ett av världens fattigaste länder och ligger på den Arabiska halvöns spets. Landet bildades när Nord- och Sydjemen enades 1990 och det är till ytan något större än Sverige.
2014 tog Huthirebellerna, som stöds av Iran, kontroll över huvudstaden Sanaa 2014. Mot dem står en militärallians, ledd av Saudiarabien, som stödjer den internationellt erkända regeringen. Dessutom verkar lokala miliser, extremistgrupper och separatister på flera håll i landet.
I december 2018 hölls fredssamtal mellan Huthirebellerna och regeringssidan på Johannesbergs slott norr om Stockholm. Det ledde till en överenskommelse om bland annat eldupphör i den viktiga hamnstaden al-Hudaydah och tillbakadragande av soldater. Men genomförandet av Stockholmsöverenskommelsens löften har gått mycket trögt.
Den mänskliga nöden växer i krigets spår. FN beskriver läget i Jemen som världens värsta humanitära katastrof.
