Den tidigare invandringsministern Inger Støjberg kommer att ställas inför riksrätt för en olaglig instruktion 2016. ”Det är den ultimata misstroendeförklaringen mot både mig och den politik som jag står för”, sade Støjberg när folketinget röstade ja till ett åtal mot henne.
Det danska parlamentet folketinget har nu röstat ja till att resa ett riksrättsåtal mot Inger Støjberg, som i februari 2016 gav en olaglig instruktion om att skilja asylsökande par åt, där den ena parten var minderårig.
– Jag vet vad jag sagt och gjort, och jag vet att jag inte beordrade någon att göra något olagligt, sade den tidigare invandrings- och integrationsministern när hon gick upp som sista talare under den föregående debatten.
Försvarades av Dansk Folkeparti
Innan omröstningen var det framför allt invandringskritiska Dansk Folkeparti som försvarade Venstreprofilen Støjberg. Partiet – liksom Nye Borgerlige, som också röstade nej – har under hela processen fram till omröstningen valt att göra sakpolitik om frågan.
– Den stora, stora majoriteten i folketinget, om inte alla, ville ingripa mot barnbrudar vid tidpunkten. Ja, det har begåtts ett fel, men man är tvungen att sätta sig in i hur situationen var då för att man ska avgöra om det räcker för ett riksrättsåtal, sade Kristian Thulesen Dahl, partiledare för Dansk Folkeparti.
Støjberg sade själv att frågan handlar om att ”danska värderingar” ska gälla i Danmark och att de som röstar ja till riksrätt sviker dessa värderingar.
Totalt blev 23 par åtskilda och i de flesta fall hade parterna ungefär samma ålder, men det fanns enstaka fall där det var en större åldersskillnad. Den största åldersskillnaden var 16 år. Av de 46 personerna var den yngsta flickan 15 år medan den äldste mannen var 32 år, skriver den danska nyhetsbyrån Ritzau.
"Alla är emot barnbrudar"
– Alla är emot barnbrudar. Det är något som ska stoppas. Det avgörande här är en minister, som sätter i gång en praxis som är olaglig, och som man får veta är olaglig. Det ska undersökas vid en riksrätt, sade Ole Birk Olesen, folketingsledamot för Liberal Alliance.
De flesta partierna – däribland regerande Socialdemokratiet och Venstre – valde att inte gå upp i talarstolen under tisdagens debatt utan ansåg att man hade sagt sitt i frågan vid folketingets förstabehandling av förslaget för knappt två veckor sedan.
Förutom Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige röstade även ett antal ledamöter från Venstre – däribland Støjberg själv – nej till riksrätt. Det gjorde även den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen, som på nyårsdagen lämnade Venstre och blev politisk vilde.
I slutet av december avgick Støjberg som vice ordförande för Venstre sedan hon tappat partiledaren Jakob Ellemann-Jensens förtroende. Hon har än så länge inte fattat beslut om hon ska fortsätta vara en del av partiet i framtiden.
Det är sjätte gången i historien som en dansk minister ställs inför riksrätt och första gången sedan 1993.
Fakta: Riksrätt i Danmark
Riksrätt är den allvarligaste sanktion som det danska parlamentet folketinget kan använda mot en minister eller en regering.
Om ett riksrättsåtal ska väckas mot en minister krävs det att en majoritet av folketingets 179 ledamöter röstar ja.
Riksrättsdomstolen, som består av som högst 15 domare och lika många medlemmar som är utsedda av folketinget, kan vid fällande dom utdöma böter eller fängelse som påföljd.
Sedan 1849 har det väckts riksrättsåtal vid blott fem tillfällen. De fyra första skedde åren 1856–1910.
Det senaste åtalet för riksrätt väcktes 1993 mot den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen, De Konservative. Två år senare dömdes Ninn-Hansen till fyra månaders villkorligt fängelse.
Fakta: Detta har hänt
I februari 2016 gav den dåvarande invandrings- och integrationsministern Inger Støjberg (Venstre) en instruktion om att skilja asylsökande par åt, där ena parten var minderårig. En utredande kommission har kommit fram till att instruktionen var olaglig.
Även om det inte finns några bevis för att Støjberg gav en direkt instruktion om att bryta lagen anser den utredande kommissionen att hon var medveten om att instruktionen var lagvidrig.
Kommissionen fastslår även att Støjberg vid flera tillfällen gett folketinget felaktiga eller vilseledande beskrivningar av händelseförloppet. Det har skett under såväl möten som i flera hundra skriftliga svar. Om folketinget har fått felaktig information gjorde hon det inte med vilje, har Støjberg själv uppgett.
