Striderna mellan afghanska regeringsstyrkor och de extremislamistiska talibanerna fortsätter i de viktiga provinshuvudstäderna Lashkar Gah, Kandahar och Herat. Samtidigt skalar Ryssland upp sina militära övningar i närliggande Centralasien.
Helgens strider har varit intensiva. Tusentals människor har tvingats fly sina hem och i Kandahar, som i mitten av 1990-talet var talibanernas huvudstad, har oroligheterna beskrivits som de värsta på 20 år. Situationen bedöms vara kritisk i flera provinshuvudstäder, där stridigheterna fortsätter under måndagen.
– Det är strider, strömavbrott, människor på sjukhus och telefonnät som ligger nere. Det finns ingen medicin och apoteken är stängda, säger Lashkar Gah-bon Hawa Malalai till nyhetsbyrån AFP.
Samtidigt har trupper från Ryssland och Uzbekistan påbörjat en stor militär övning vid Uzbekistans gräns mot Afghanistan. Runt 1 500 soldater väntas delta i femdagarsövningen, som sker i ljuset av den försämrade säkerhetssituationen i Afghanistan och ökade farhågor för att oroligheterna ska spilla över på landets centralasiatiska grannar i norr.
Fler ryska soldater
En ännu större rysk övning ska därefter inledas vid Tadzjikistans Afghanistangräns senare i veckan.
På måndagen meddelar det ryska försvarsdepartementet att hundratals fler ryska soldater än vad som tidigare angetts ska delta i övningarna, som också involverar uzbekiska och tadzjikiska soldater.
Dessutom kommer Moskva att använda dubbelt så mycket militär utrustning än vad som tidigare har meddelats. De båda övningarna i de forna Sovjetländerna ses som ett tecken på hur allvarligt Ryssland ser på säkerhetshotet från Afghanistan, enligt bedömare. Inte minst fruktar man en stor flyktingvåg norrut.
Skyller på USA
På måndagen skyller Afghanistans president Ashraf Ghani det försämrade säkerhetsläget i landet på USA:s ”abrupta” tillbakadragande av sina trupper. I ett uttalande i parlamentet säger Ghani att han tidigare har varnat Washington för att tillbakadragandet skulle få konsekvenser.
I september ska amerikansk militär efter 20 års militär närvaro helt ha lämnat Afghanistan. Enligt ett uttalande från USA:s utrikesdepartement öppnar landet nu för att ta emot ett ökat antal afghanska flyktingar, däribland hjälparbetare och journalister.
”I ljuset av ökat våld från talibanerna jobbar USA:s regering för att förse vissa afghaner, bland annat de som har arbetat med USA, med möjligheten att bosätta sig i USA”, lyder uttalandet.
Landet har redan lovat tusentals afghanska tolkar uppehållstillstånd i USA tillsammans med sina familjer.
Fakta: Talibanerna
Talibanrörelsens ideologi kombinerar en fundamentalistisk islamtolkning med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades långt tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 följde det så kallade fortsättningskriget, då de krigsherrar som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen vände vapnen mot varandra.
Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul och kontrollerade fram till den USA-ledda invasionen 2001 den stora merparten av landet.
Talibanernas maktutövande var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, offentliga avrättningar genomfördes inför publik, kvinnors frihet inskränktes kraftigt och skolundervisning för flickor stoppades.
