Sverige har de senaste åren skärpt lagstiftningen för att motverka hedersvåld och bortförande av barn för tvångsäktenskap. Men internationell lagstiftning gör det svårt att både utfärda straff och förhindra bortgifte när barn redan är ute ur landet.
Sedan 2003 har regeringen gjort en särskild satsning mot hedersrelaterat våld och förtryck. Den har resulterat i bland annat mycket ny lagstiftning som ska förhindra hedersvåld och bortförande av barn för tvångsäktenskap. Trots det fortsätter bortförandet av minderåriga framför allt till Nordafrika och Mellanöstern och när barnen väl är i den här delen av världen gör internationell lagstiftning det svårt för Sverige att få hem dem.
Mari Heidenborg, som i dag är justitiekansler, var under 2017 och 2018 regeringens särskilda utredare och lämnade betänkandet ”Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet”. Hon beskriver att en utrikesförvaltnings möjlighet att agera utomlands är begränsad. Det följer av Wienkonventionen som gör att en ambassad har att rätta sig efter de lagar som gäller i det land där ambassaden är verksam.
Fråntagna sina pass
– Ett land har inte rätt att vidta myndighetsåtgärder i andra länder. Tjänstemännen måste verka under de lagar som finns i det landet där barnet är, vad vi än tycker om deras lagstiftning.
Ofta blir barnen fråntagna sina pass och resedokument men ambassaden kan inte göra något åt det. Vad ambassaden kan göra är att bistå ekonomiskt och hjälpa till med kontakter.
Nordafrika och Mellanöstern är de vanligast förekommande områdena de här barnen förs till. Är det något i lagstiftningen i länderna i den här delen av världen som gör det svårare än om barnen först till exempelvis ett EU-land?
– Det är svårt att svara på, men generellt är den familjerättsliga lagstiftningen något mer harmoniserad inom EU, att den ser ungefär likadan ut i olika länder. I Nordafrika och Mellanöstern är det ofta ett mer patriarkalt system rättsligt som ger familjen större inflytande över barnet, säger Mari Heidenborg.
Ny lagstiftning
2014 infördes nya bestämmelser för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Bland annat infördes två nya brott: äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa. 2020 blev det möjligt för socialnämnd och förvaltningsrätt att införa utreseförbud för barn som löper risk att föras utomlands för barnäktenskap eller könsstympning. Att föra ut ett barn i strid med ett utreseförbud kan leda till fängelse upp till två år.
Detta är bara några exempel på ny lagstiftning som ska skydda barn, men enligt Mari Heidenborg är ny lagstiftning inte självklart det bästa sättet att förhindra hedersvåld.
– Vi har sett att trots att det finns ett utreseförbud på ett barn är det svårt att förhindra att familjen åker, för barnen har ofta dubbla medborgarskap och då kan de lyckas resa på det andra landets pass.
Många barn som utsätts för det här är också ofta väldigt lojala med sina föräldrar.
– Så om de larmar till myndigheter måste de bryta med hela släkten, och det är det många som inte vill.
Mari Heidenborg ser andra lösningar som kan vara mer effektiva än just lagstiftning för att få hem bortförda barn. Det kan vara att dra in olika bidrag och om ett barn uteblir från skolan kan man vitesbelägga föräldrarna eftersom vi har skolplikt i Sverige. Om föräldrarna har medverkat till att barnet gifts bort, då är de skyldiga till brott och det kan polisen använda som påtryckningsmedel juridiskt gentemot de andra landet, för att få hem barnet.
Läs även: ”Aliana” från Sverige hålls fången i Mellanöstern – fruktar för sitt liv
Lagstiftning mot hedersvåld
Regeringens särskilda satsning mot hedersvåld som inleddes 2003 har lett till flera nya lagar.
2014 infördes brottsrubriceringarna äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år. Straffet för vilseledande till tvångsäktenskapsresa är fängelse i högst två år.
Sedan den 1 juli 2016 är även stämpling till äktenskapstvång kriminaliserat, det vill säga att man planerat att tvinga någon att gifta sig.
Från den 1 januari 2019 erkänns i Sverige inte heller äktenskap som ingåtts utomlands om någon av de inblandade varit under 18 år när giftermålet skedde.
Från den 1 juli 2020 gäller bestämmelsen om det nya brottet barnäktenskapsbrott, som kan ge fängelse i upp till fyra år. Den nya bestämmelsen innebär också att den som gifter sig med ett barn kan straffas.
1 juli 2020 införs också ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas. Att bryta mot utreseförbudet kan innebära ett fängelsestraff på upp till två år.
Källa: regeringen.se
