Brist på el gör att sjukhus i Libanon drabbas av allt fler strömavbrott – vilket kan ha livsfarliga konsekvenser. Kvinnor som ska föda barn hör till de som drabbas hårt av sjukhuskrisen, då det är brist på nödvändiga läkemedel som kan krävas efter en förlossning. Allt fler människor vänder sig samtidigt till humanitära hjälporganisationer för vård.
Läkare utan gränser har en klinik i samhället Bar Elias i Bekkadalen i Libanon, där det utöver lokalbefolkningen bor omkring 500 000 syriska flyktingar. Nyligen var kliniken utan elektricitet i 44 timmar under en tredagarsperiod. De tvingades då att ransonera el och dra ner på operationerna med 50 procent. Berättelser som denna är inte unik – krisen i Libanon har förvärrats ytterligare under sommaren. I juli stängdes två kraftverk, Deir Ammar och Zahrani, av eftersom det saknades bränsle för att fortsätta driva dem. Pengar för att köpa mer saknades. Libanon ska få en ”injektion” i form av pengar via Internationella valutafonden, men man har ännu inte bestämt hur de här pengarna ska användas, skriver Al Jazeera. Syftet är att ekonomin ska komma igång igen.
På Läkare utan gränsers klinik i Bekkadalen märker de tydligt av den ekonomiska krisen och dess konsekvenser. Människor har inte längre råd med privat sjukvård, vilket var ett alternativ till den allmänna, och söker i allt högre utsträckning hjälp via organisationer som deras. Oron är stor för hur situationen ska utvecklas.
– Sjukhus måste redan hushålla med sina tjänster och prioritera patienter. Människor kan dö av sådant som annars hade kunnat undvikas – och enkelt behandlas – bara för att sjukhus saknar elektricitet, rätt förnödenheter eller personal, säger Joao Martins, Läkare utan gränsers chef i Bekkadalen, i ett pressmeddelande.
Den ekonomiska krisen påverkar inte bara enskilda individer som har svårt att klara sin egen ekonomi, utan det påverkar hela Libanon på så sätt att landet inte längre kan köpa bränsle, mediciner och mycket annat som är absolut nödvändigt. De syriska flyktingarna i landet, cirka 1,5 miljoner, har också fått en allt svårare situation sedan 2019 då krisen snabbt förvärrades. Många av de som söker hjälp på Läkare utan gränsers klinik i Bekkadalen är just syrier. De med kroniska sjukdomar har också mycket svårt att få tag i de läkemedel de behöver.
Långa leveranstider
Bristen på läkemedel och andra nödvändigheter drabbar även kvinnor som ska föda barn. Läkare utan gränser får förfrågningar från allmänna sjukhus om olika läkemedel men kan inte längre möta de behov som finns.
– Tyvärr kan vi inte alltid svara ja på de här förfrågningarna. Kvantiteterna i våra kliniker och våra lager är begränsade och även om vi lyckas lägga en extra order tar det tid på grund av förseningarna som drabbat importen. På grund av det komplicerade systemet kan det ofta ta åtta månader innan medicinerna når oss, säger Joao Martins i pressmeddelandet.
Libanon hade fram till denna vecka varit utan en regering i ett år. Efter den stora explosionen i Beiruts hamn som dödade 218 personer och skadade över 7000 har det varit en övergångsregering. Den nytillträdde premiärministern, Mikati, har sagt att det är av högsta prioritet att återuppta samtal med Världsbanken och Internationella valutafonden. Förhoppningen är att ge ekonomin en skjuts. Samtidigt finns det ingen magisk lösning på Libanons ekonomiska problem, enligt premiärministern.
I ett försök att lindra krisen och bristen på el i Libanon ska elektricitet importeras. Egyptisk gas ska användas för att framställa el i Jordanien, och därefter ska den transporteras via Syrien till Libanon.
