Påverkas barn och unga med svensk bakgrund av att träffa skolkamrater med en annan etnisk bakgrund i skolan? Enligt en studie ökar sannolikheten för att bilda familj med en partner med utomeuropeisk bakgrund för den som gått i mer blandade klasser. Men resultatet gäller bara kvinnor.
Att barn och unga med olika bakgrund möts i skolan kan ha inverkan på attityder och familjebildning längre fram i livet. I en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering undersöks om blandade skolor leder till ökad förståelse mellan grupper. Ett sätt att mäta detta kan vara att titta på familjebildning – att välja en partner med annan bakgrund än en själv kan ses som en indikator på hur mycket fördomar och konflikter som finns i ett samhälle.
De tre forskarna Helena Holmlund, Erica Lindahl och Sara Roman har utgått från den så kallade kontakthypotesen, som säger att fördomar och konflikter mellan majoritets- och minoritetsgrupper minskar om de interagerar med varandra. De har genomfört en analys av de elever som gick ut årskurs 9 under åren 1991 till 1994, knappt 300 000 personer. Eleverna följs fram till 2016-17, då de nått 40-årsåldern.
Första mötet viktigast
Studiens resultatet indikerar att kvinnor som haft skolkamrater med invandrarbakgrund i högre utsträckning väljer en partner med bakgrund utanför västvärlden. Närmare bestämt ökade sannolikheten att bilda en sådan familj med ungefär 6 procent. Forskarna kunde inte se ett motsvarande mönster hos männen.
Valet av partner påverkades inte heller av att man fick fler skolkamrater med icke västerländsk invandrarbakgrund, utan det är det första mötet som verkar ha den avgörande betydelsen.
Andra samband som forskarna noterade var att kvinnor som haft en elev med invandrarbakgrund i sin årskurs i högre utsträckning än andra kvinnor hade sina egna barn i skolor med en mer etniskt blandad elevsammansättning. Kvinnorna valde också i något lägre utsträckning en högskoleförberedande utbildning.
Fler orsaker undersöks
Det måste dock inte vara förändrade attityder som leder till att kvinnorna som haft invandrade skolkamrater oftare får barn med en man med bakgrund i ett annat land. Det finns fler faktorer än förändrade attityder som kan påverka val av partner och utbildning, liksom vilken skola man väljer för sina egna barn.
Rapportförfattarna undersöker fler sådana faktorer, men resultaten är tillräckligt entydiga för att man ska kunna fastslå att en skolkamrat med annan etnisk bakgrund ökar sannolikheten att interagera med personer med invandrarbakgrund längre fram i livet.
