Regeringen vill utreda ökade möjligheter för polisen att identifiera brottslingar. Det kan i framtiden bli lättare att samla in, registrera och använda dna-profiler, fingeravtryck och foton. Det väcker i sin tur frågor om den personliga integriteten.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) presenterar i dag direktiv till en utredning om polisens användning av så kallad biometri.
Syftet är att fler brottsmisstänkta ska kunna identifieras med hjälp av till exempel dna, fingeravtryck eller ansiktsbilder.
Bakgrunden är att teknisk bevisning blivit allt viktigare för att misstänkta ska kunna lagföras, framförallt när det gäller brott med koppling till kriminella nätverk.
Biometriutredningen finns inte med i det 34 punktsprogram mot gängkriminalitet som presenterade hösten 2019. Men regeringen anser nu att ytterligare åtgärder behöver övervägas för att öka polisens möjligheter att samla in bevis.
Hot mot integritet
Mot behovet av en effektiv brottsbekämpning står skyddet för den personliga integriteten.
Integritetsskyddsmyndighetens rapport för 2020 konstaterar att tekniska möjligheterna att identifiera personer med hjälp av biometri utvecklas snabbt.
I rapporten konstateras också att insamlingen av biometriska uppgifter ökar i samhället i stort. Förutom hand- och fingeravtryck, ansiktsbilder och DNA kan det handla till exempel om röst- och taligenkänning.
Polisen har i dag flera olika register med biometrisk data. I till exempel dna-registret finns dna-profiler från personer som dömts för brott som straffats med mer än böter. I utredningsregistret finns dna-profiler från personer som är misstänkta för brott som kan ge fängelse.
I de två registren fanns 2020 168 380 personer, enligt Nationellt forensiskt centrum, NFC.
Även andra register
Det finns även ett spårregister med DNA-profiler för personer som ännu inte identifierats. Det registret innehöll 2020 40 990 dna-profiler.
Hos polisen finns också register för fingeravtryck och signalement. De används för att identifiera personer i samband med brottsutredning. Förutom fingeravtryck lagras också foton där.
Frågor som kan bli aktuella för utredningen är hur och i vilka fall polisen ska få samla in och lagra biometrisk data, hur sökningar får göras och hur polisen ska kunna använda andra register, vars syfte inte är brottsbekämpning, till exempel passregistret.
Förra året kunde polisen lösa ett 16 år gammalt dubbelmord i Linköping genom att skicka dna som lämnats kvar på mordvapnet till en kommersiell databas för släktforskning i USA. En man greps och erkände omedelbart brotten.
Men den metoden stred mot lagen, enligt Integritetsskyddsmyndigheten. Inrikesminister Mikael Damberg uppgav i förra veckan att utredningen även kommer att kunna ta upp den frågan.
