Det var nog ingen som dansade på borden på Miljöpartiets kansli i måndags morse, eller i miljöpartisternas coronasäkrade hemmakontor heller för den delen. Att Miljöpartiet ska komma främst när man frågar svenska folket om vilka som har den bästa miljöpolitiken har varit lika självklart som sovjetiska segrar i hockey-VM under kalla kriget. 2014 ansåg sex av tio väljare att MP hade den bästa miljö– och klimatpolitiken. Men bland de 1300 svenskar som svarat i den Demoskopmätning som damp ner i måndags är ett annat parti i topp: Moderaterna.

Visserligen är skillnaden mellan de båda partierna inte statistiskt säkerställd, 20 procent svarar att M har den bästa miljöpolitiken och 19 procent att MP har det. Men helt oavsett felmarginaler måste den långsiktiga trenden betraktas som illavarslande för de gröna.

Desto nöjdare är Jessica Rosencrantz, moderaternas miljö– och klimatpolitiska talesperson.

– Jag är tacksam för förtroendet, det förpliktigar. Vi kommer fortsätta att hålla miljö och klimat som en av våra viktigaste frågor inför valet, säger hon.

Har rört sig i miljöfrågorna

Så vad går den ut på, den moderata miljö– och klimatpolitiken? I partiets skuggbudget från i höstas finns stora klimatsatsningar på framför allt två områden: industrins omställning och elektrifiering av vägtrafiken.

– Vi har valt att prioritera industrin och transporterna, de sektorer som står för de största utsläppen, säger Jessica Rosencrantz.

Moderaterna har flyttat på sig i miljö– och klimatpolitiken. Inte med buller och bång som när man närmat sig Sverigedemokraternas migrationspolitik, men skillnaden syns för den som roar sig med att läsa budgetmotioner.

Hösten 2018, när ingen visste vem som vunnit valet, vann Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag omröstningen i riksdagen med Sverigedemokraternas hjälp. Därmed skars miljö– och klimatanslagen ned med över två miljarder och klimatminister Isabella Lövin talade om ”dråpslag”.

Två år senare föreslår Moderaterna 405 miljoner kronor mer än regeringen till det som på riksdagssvenska kallas ”Utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård”. Naturligtvis påverkas miljön också av en rad andra, för att inte säga alla andra, budgetposter. Att partiet vill sänka bensin– och dieselskatten med en krona gör dem inte till hjältar i miljörörelsens ögon.

"Del av en grön höger"

Ändå tycks det stå klart att det har skett en moderat omprövning. Enligt Jessica Rosencrantz är partiet i gott sällskap med brittiska Tories, tyska CDU och andra högerpartier som anammat en mer ambitiös klimatpolitik de senaste åren.

– Vi ser oss gärna som en del av en grön höger tillsammans med systerpartier runt om i Europa som sätter de gröna frågorna högt, säger hon.

I Moderaternas budgetmotion avskaffas det så kallade klimatklivet som ger stöttning till lokala klimatinvesteringar. Istället lägger man en miljard extra på laddinfrastrukur för både personbilar och tung trafik. Ytterligare en miljard satsas på industriomställning och koldioxidlagring. Jessica Rosencrantz anser att partiet fokuserar på sådant som ger rejäla utsläppsminskningar.

– Miljöpolitiken har under lång tid handlat om att vilja väl. Vi behöver övergå till en miljöpolitik som handlar om vem som kan leverera resultat, säger hon.

Inriktade på tillväxt

Isadora Wronski, Sverigechef på Greenpeace, är inte imponerad av den moderata miljöpolitiken.

– De är fast i en tro på att kunna fortsätta i invanda hjulspår utan att ställa om samhället, säger hon.

Satsningarna på laddstationer och industriomställning ger hon tummen upp, men hon menar att partiets politik är inriktad på ökande konsumtion och ekonomisk tillväxt.

– Om vi ska klara det planetära nödläge vi befinner oss i så måste vi minska förbrukningen av energi och resurser i absoluta tal, säger Isadora Wronski.

Hon menar att Moderaterna enbart siktar in sig på de utsläpp som bokförs i den officiella svenska statistiken, vars kurva pekat nedåt de senaste årtiondena. Räknar man in de biogena utsläppen från skogen, till exempel genom biobränslen, har utsläppen inte minskat. Det har inte heller utsläppen från det vi importerar till Sverige. Att Moderaterna stöttar regeringens biobränslesatsningar och dessutom kräver ny kärnkraft är exempel på hur partiet söker smitvägar från verklig omställning, anser Isadora Wronski.

– Det är att premiera falska och ohållbara lösningar, säger hon.

Jordbruket en svår nöt

Moderaternas Jessica Rosencrantz återkommer till att partiet prioriterar det som ger störst utsläppsminskningar. Samtidigt tillstår hon att om klimatmålen ska nås måste utsläppen bort i alla sektorer. I dag lyser exempelvis åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp med sin frånvaro i Moderaternas budgetförslag.

Jordbruket är en svår nöt att knäcka, enligt Jessica Rosencrantz. För kraftiga regleringar kan göra att svenskarnas mat istället importeras i högre utsträckning.

– Vi behöver självklart se över hur jordbruket kan minska sina utsläpp, men göra det på ett sätt som säkerställer att vi har tillgång till närproducerad mat och har en högre grad av självförsörjning, säger hon.