Det ska sitta nationsflaggor i religiösa byggnader, som även gärna ska ha en bild av president Xi Jinping uppsatt. I lokalerna ska det även finnas skyltar om att man följer Kinas kommunistiska partis ledning i allt. Så ser några av reglerna ut för religiösa samfund i Kina, även om de inte hittills efterlevts på alla håll.

Därför är det nödvändigt att förbättra religiösa organisationers efterlevnad av gällande lagar, sade president Xi Jinping vid en nationell konferens om religionsarbete nyligen. Han betonade samtidigt behovet av att anpassa religionerna till det kinesiska socialistiska samhället, ett mål som som formulerades på 1990-talet då Jiang Zemin var partichef och president.

Arbetet har sedan dess fortsatt och i dag är tanken att religionerna ska anpassas till Xi Jinpings idé om en ”ny era”.

Strikt kontroll

Kontrollen av religiösa organisationer har sedan länge varit strikt i landet, även om religionsfrihet råder enligt författningen. Personer har gripits och bötesstraff döms ut för olagliga religiösa möten. Xi Jinpings senaste uttalande innehöll inte nya regler och lagar, men språket var mer kraftfullt än tidigare. Till exempel sade han att det krävs, och inte bara förväntas, att lagar och regler ska följas.

– Det gäller allmänt i samhället, man pratar mycket om att man ska följa lagen och arbeta enligt lagen. Partiet bestämmer förstås lagen och hur den ska uttolkas. Alla regler och förordningar ska följas till punkt och pricka, det finns ingen gråzon längre, säger Fredrik Fällman.

Hur lagarna har efterlevts inom religiösa organisationer har nämligen hittills varierat över landet. De lokala makthavarnas inflytande och påverkan är stor, vilket har gjort det möjligt att på vissa håll se genom fingrarna med friare religionsutövning. Men allt som hittills har legat i en sorts gråzon kan nu skärpas i nästa steg, då en religionsmyndighet ska implementera det som sagts vid konferensen.

Bedrövade troende

Reglerna ses av vissa som ett angrepp mot troende människor. Många kristna som Fredrik Fällman har kontakt med är bedrövade över situationen. Förutom reglerna som ska följas har många efter coronavirusets framfart inte fått öppna sina kyrkor och verksamheter på samma sätt som många andra verksamheter i samhället.

– Man har passat på att klämma åt religiösa grupper lite mer här efter pandemin, säger han.

Kina har fått hård kritik från omvärlden för brutala förföljelser av den muslimska folkgruppen uigurer och andra minoriteter i regionen Xinjiang. Där har många moskéer stängts och imamerna är väldigt påpassade, säger Fredrik Fällman.

– Det är lättare att vara buddhist eller daoist. Båda är väldigt gamla religioner i landet och har en stark ställning. Men även där finns exempel på att man angriper lokala utövare på olika sätt om man inte följer regler och förordningar.

Fem religioner

Uppgifterna om antalet troende i Kina varierar, men räknas officiellt till över 200 miljoner. I landet finns fem så kallade patriotiska religiösa organisationer som är godkända av staten: katolicismen, protestantismen, buddhismen, taoismen och islam. Judendomen existerar exempelvis inte officiellt i Kina, även om den funnits där länge i skymundan. Även nyreligiösa rörelser poppar upp då och då.

Det som kan upplevas som ett hot för landets styre är oftast själva organisationen kring religionen – att det pågår saker i organiserade grupper som partiet inte har kontroll över, säger Fredrik Fällman. Dessutom handlar det om att de troende har en religiös övertygelse och inte är lojala med partiet primärt.

– Det pågår kampanjer för att man ska tolka religiösa skrifter på ett sätt som kan passa in i den här socialistiska eran med kinesiska förtecken under Xi Jinpings ledning, och att religionen ska spela en aktiv och nyttig roll för samhället.

Det innebär att religionen ska stödja den socialistiska samhällsutvecklingen, vara mindre religiös och mer social, och mer stödja den ekonomiska utvecklingen.

– Att tona ned sin religiositet helt enkelt. Det är effekten av det hela, säger Fredrik Fällman.