Det första fossilfria stålet är klart att levereras från stålverket i Oxelösund. 2045 ska all tillverkning vara utsläppsfri – men än saknas de elledningar som behövs.
2016 gick Vattenfall, ståltillverkaren SSAB och gruvbolaget LKAB samman och bildade Hybrit för att utveckla en fossilfri järn– och stålframställning. På onsdagen visades det första fossilfria stålet upp. Därmed är man först i världen, men i flera länder pågår liknande projekt. I Sverige planerar utmanaren H2 Green Steel ett helt nytt stålverk för fossilfri produktion i Boden.
I traditionell ståltillverkning används kol för att förädla järnmalm till järn. Det gör stålindustrin till en av världens största klimatbovar. Globalt står ståltillverkningen för runt 8 procent av världens koldioxid utsläpp, i Sverige för över 12 procent.
I Hybrits metod ersätts kolet med vätgas. Men för att framställa denna krävs el och att förse stålverken med detta är en av de utmaningar som finns för att uppnå målet om att all tillverkning i Sverige ska vara fossilfri 2045. Tidigast 2030 kan de elledningar som behövs för att transportera strömmen till stålverken vara på plats om dagens regelverk ska följas. Därför finns nu en press på regeringen att underlätta utbyggnaden med regelförändringar.
– Det är klart utmanande eftersom det handlar om väldigt stora ökningar av effektuttag. Det kommer att krävas att både stamnät och regionnät förstärks, och det kommer att behöva tillföras ny produktion, säger Per Eckemark, chef för Svenska kraftnäts nätdivision, till Svenska dagbladet.
Svenska kraftnät anser att det borde bli enklare att bygga ut, bland annat genom att kraftledningar ska kunna klassas som riksintressen vid miljöprövningar.
Regeringens ambition är att halvera tiden det tar att bygga nya kraftledningar och näringsminister Ibrahim Baylan (S) tror att det är möjligt.
– Det ligger ett förslag på riksdagens bord att korta processerna och vi jobbar aktivt med inblandade myndigheter, säger han till Svenska dagbladet.
Läs mer:
