Skyddet för visselblåsare ska stärkas. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Men från bland annat fackligt håll varnar man för att lagen riskerar att avskräcka visselblåsare.
Den nya lagen, som bygger på ett EU-direktiv, ska ersätta lagen från 2016 om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.
Fler ska omfattas av skyddet för visselblåsare. Utöver anställda ska även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan samt verksamma aktieägare omfattas.
– Alla arbetstagare ska ha rätt att larma om missförhållanden. Det är viktigt både för den enskilde och det demokratiska samhället att ingen ska behöva vara rädd för att hamna i frysboxen eller bli utslängd, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).
Kan avskräcka
Men flera remissinstanser hade synpunkter på utredningsförslaget som ligger till grund för lagrådsremissen. LO varnade för att risken är stor att lagen i stället för att skydda rapportörer kommer att avskräcka från rapportering.
Det kommer att vara svårt för den enskilde att bedöma om de faller under lagens skydd i en konkret situation. Det kommer också vara svårt att bedöma vilka rapporteringskanaler som ska användas.
– Utgångspunkten är att en arbetstagare ska kunna vända sig till facket och få stöd innan man visselblåser och då skyddas samrådet enligt förslaget. Och hjälper facket när någon slår larm så omfattas även de av skyddet. Däremot kan man inte använda facket som en rapporteringskanal, säger Nordmark.
Bli tydligare
Det ska också bli tydligare för den enskilde hur man går till väga för att visselblåsa, både internt och externt. Regeringen föreslå att det införs kanaler för rapportering av missförhållanden. Verksamheter med minst 50 arbetstagare ska bli skyldiga att införa interna rapporteringskanaler så att arbetstagare kan slå larm.
Justitiekanslern (JK) varnar här för förvirring kontra grundlagens meddelarfrihet. Det finns en risk för att enskilda uppfattar det som att det är de föreslagna kanalerna som ska användas i första hand, vilket kan försvaga incitamenten att offentliggöra eller meddela uppgifter i enlighet med tryck- och yttrandefriheten i grundlagarna.
– Här får vi se till att det kommuniceras på ett tydligt sätt vad det är som gäller, säger Nordmark.
Visselblåsarkanalerna förtar inte rätten att i enlighet med meddelarfriheten offentliggöra uppgifter, framhåller hon.
Fakta: Förslaget
I lagrådsremissen föreslår regeringen en ny lag om rapportering av missförhållanden som gäller i all privat och offentlig verksamhet och som ersätter dagens visselblåsarlag.
Regeringen föreslår därför att det införs kanaler för rapportering av missförhållanden. Verksamheter med minst 50 arbetstagare ska bli skyldiga att införa interna rapporteringskanaler så att arbetstagare kan slå larm.
Man ska även kunna visselblåsa inom ett visst område till en myndighet genom särskilda kanaler. Därför kommer det att införas externa rapporteringskanaler hos myndigheter som utses av regeringen.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 17 december i år.
Källa: Regeringen
TT
