Det tyska miljöpartiet De gröna har gjort sitt val. Annalena Baerbock blir partiets kandidat till att efterträda förbundskansler Angela Merkel efter höstens val.
Baerbock, som i sin ungdom var trampolingymnast på elitnivå, är statsvetare och jurist med inriktning på internationell rätt.
Det är första gången i De gröna fyrtioåriga historia som man går fram med en kanslerkandidat. Därmed utmanar partiet, som har medvind med runt 20 procents stöd i opinionsmätningarna, Merkels kristdemokratiska union om posten.
Annalena Baerbock ledde knappt före språkrörskollegan Robert Habeck i opinionsmätningar inför måndagens beslut. Till skillnad från Habeck har Baerbock ingen direkt regeringserfarenhet på delstatsnivå, men har varit ordförande för partidistriktet i Brandenburg och även klimatpolitisk talesperson för förbundsdagsgruppen.
– Vi vill båda ha jobbet, men i slutändan kan bara en av oss få det, sade Habeck efter tillkännagivandet.
Partiet har hanterat processen internt, till skillnad från kristdemokraterna där den nytillträdde CDU-basen Armin Laschet och hans bayerske rival Markus Söder ägnat sig åt en uppslitande strid inför öppen ridå.
Enligt de flesta bedömare är det fortfarande mest sannolikt att det efter valet i september blir en CDU/CSU-ledd regeringskoalition med De gröna som juniorpartner.
Bakgrund: Har gått mot mitten
De gröna (på tyska Bündnis 90/Die Grünen) kom till i sin nuvarande form 1993, då det västtyska partiet De gröna gick samman med delar av den östtyska medborgarrörelsen. Det västtyska partiet grundades dock redan 1980, och kom in i förbundsdagen i Bonn 1983.
Mellan 1998 och 2005 bildade De gröna regering tillsammans med Socialdemokraterna (SPD) under ledning av Gerhard Schröder.
Partiet driver bland annat frågor om miljö, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Inför valet 2013 satsade man på att locka vänsterväljare genom att fokusera på fördelningspolitik, men tappade stöd jämfört med föregående val. Därefter har partiet tagit steg åt mitten.
Hösten 2017 gick partiet till val på en liberal asyl- och migrationspolitik. I valprogrammet krävde man också ett förbud mot icke avgasfria bilar från 2030, samt avskaffandet av sambeskattning för nya äktenskap och ett stopp för genmodifierade grödor.
I EU-valet 2019 nådde De gröna stora framgångar med 20,5 procent av rösterna, nära en fördubbling jämfört med EU-valet 2014, då partiet fick 10,7 procent.
Många bedömare tror att partiet kommer att ingå i nästa tyska koalitionsregering, antingen tillsammans med kristdemokratiska CDU/CSU eller i någon form av koalition med SPD.
Källa: Bundeszentrale für politische Bildung, TT
