Grekland och Israel har ingått ett miljardavtal som ger en storsatsning på det grekiska flygvapnet. Alliansen tros stärka ländernas politiska och ekonomiska band. Men det handlar också om kampen om de gasfyndigheter som påträffats i östra Medelhavet och en positionering gentemot Turkiet.
Avtalet innefattar ett kontrakt för 1,65 miljarder dollar som det grekiska
flygvapen Hellenic Air force ingår med den israeliska företaget Elbit system. som verkar inom försvarsindustrin. Kontraktet sträcker sig över 22 år, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Träningscentret för flygvapnet ska utformas så som Israels flygakademi och utrustas med 10 stridplan av modellen M-346.
“Jag är övertygad om att det här kommer uppgradera Grekland och Israels förmåga och ekonomier. Partnerskapet mellan våra två länder kommer fördjupas”, sa Benny Gantz, Israels försvarsminister, enligt Reuters.
Tillkännagivandet kom efter ett möte, fredagen den 10 maj där utrikesministrar från Förenade Arabemiraten, Grekland, Cypern och Israel deltog.
Upptrappad kamp om gasfyndigheter
De senaste månaderna har ett dialogen intensifierats mellan Israel, Grekland och Cypern.
Bakom detta ligger en kamp i östra Medelhavet om makten över de enorma gasfyndigheter som påträffats under vattnet som troligen kan tillfalla flera länder, så som Egypten, den palestinska myndigheten, Libanon, Israel, Syrien och eventuellt flera, enligt olika experter.
I januari 2020 ingick Israel, Grekland och Cypern ett avtal om att transportera elektricitet från östra Medelhavet till Europa. Den 2 000 kilometerlånga gasledningen ska, enligt Euronews, kunna leda 12 miljarder kubikmeter gas från fält mellan Israel och Grekland och därmed förse Europa med 10 procent av dess behov av naturgas.
Gasledningen ska gå igenom östra Medelhavet men kommer även att gå igenom områden som Turkiet har anspråk på efter ett avtal med Libyen.
Turkiet varnade i mars 2021 Israel, Cypern och Grekland för att den planerade pipelinen som kopplar samman dessa länder. Turkiet anser att pipelinen går igenom deras vatten, skriver Euronews.
Grekland, å sin sida, hänvisar till internationell rätt och att dess ekonomiska zon bör utgå från landets öar.
Turkiet har självt inte gaskällor i Medelhavet och erkänner inte den grekcypriotiska regeringen på Cypern, inte heller FN:s havsrättskonvention. Turkiet och Grekland har länge bråkat om gränsdragningen i Medelhavet i årtionden, vilket går tillbaka till Cyperkrisen då Turkiet invaderade Cypern 1974.
Konflikten kring gasfyndigheterna har trappats upp med jämna mellanrum och förra sommaren skickade Turkiet ett forskningsfartyg som söker efter naturgas i vatten som tillhör Grekland, intill det som kallas för Cyperns exklusiva ekonomiska zoner. Redan 2019 varnade EU Turkiet för att utveckla sina planer att påbörja provborrningar efter gas och olja i dessa områden.
Strategiska hamnar och transportleder i fokus
Men kampen om energikällorna och dess transportvägen sätter också fokus på andra konflikter i regionen.
Det handlar om både regional och internationell politisk makt, som bland annat formerat kring kring olika allianser i området, som kriget i Syrien och Jemen, likväl som konflikten Iran och Israel. Storpolitiska intressen har markerats i olika djuphavshamnar, luftfält, flottbaser, pipelines och farleder. Kina kontrollerar i dag flera hamnar i östra Medelhavet och Ryssland har en flottbas i Syrien och lär vara på väg att skaffa en i Röda havet. Turkiet konkurrerar också med Förenade arabemiraten om militärfält, längs med viktiga transportleder fram till Libyen enligt tidskriften Mänsklig säkerhet.
Sommaren 2020 accelerade den militär upptrappning i östra Medelhavet mellan Grekland och Turkiet, och Turkiet EU drogs sig tillbaka först efter hot om EU-sanktioner.
Frankrikes president Emmanuel Macron har ställt sig på Grekland sida och den franska försvarsmakten har deltagit i övningar tillsammans med den grekiska flottan.
Men det är inte bara vapen och energi som skapar allianser i regionen.
Turismen är en viktigt inkomstkälla och tros nu kunna komma igång med vaccinerade resenärer. Redan i början av april kunde israeler sola sig på grekiska stränder, tack vare ett grönt vaccinpass som länderna kommit överens om.
– Ända sedan 2000 har vårt relation gått framåt med stora kliv och starka band, säger Dimitris Kariridis från konservativa regeringspartiet Ny demokrati till Al Jazeera.