Misstankarna växer mot en chef vid en statlig myndighet, som tidigare arbetat för Säpo och Försvarsmakten. Åklagaren begär honom nu häktad för allvarligare brottslighet: grovt spioneri under tio års tid.
Mannen sitter sedan tidigare häktad för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, men nu begär åklagaren att han ska häktas för grovt spioneri som ska ha skett i över tio års tid, vilket SVT var först att berätta om.
”I första hand bör mannen häktas på sannolika skäl misstänkt för grovt spioneri under tiden mars 2011–september 2021 i bland annat Stockholm, och i andra hand för det brott som han i dag är häktad för,” skriver åklagaren till tingsrätten.
Den brottsperiod som tidigare angivits var mellan september 2011 och november 2015.
Har förnekat
Mannen förnekar precis som tidigare brott och tillbakavisar att han skulle ha gjort något fel.
– Jag har fått del av att åklagaren vid morgondagens förhandling kommer att vilja ändra häktningsgrunden på så vis. Min klient förnekar alltjämt brott och i övrigt kan jag inte säga så mycket, säger mannens försvarsadvokat Anton Strand.
Omhäktningsförhandlingen kommer att hållas i Stockholms tingsrätt under fredagsförmiddagen.
Tidigare i veckan framkom att ytterligare en person anhållits i ärendet. Även i det fallet gäller misstankarna grovt spioneri, under samma period. Senast klockan tolv under fredagen måste åklagare Per Lindqvist begära den personen häktad, eller släppa vederbörande på fri fot.
Hemligt underrättelseorgan
Den redan häktade mannen arbetade vid gripandet i september som högt uppsatt chef på en statlig myndighet. Han har enligt egna offentliga uppgifter tidigare varit anställd vid Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, i bägge fall i flera års tid. För en tid sedan kunde Dagens Nyheter avslöja att han också arbetat på Sveriges mest hemliga underrättelseorgan – Kontoret för särskild inhämtning (KSI).
KSI är en del av Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). Dess chef, organisation, personal och budget hålls hemliga. Enhetens uppgift är att hämta in underrättelser med särskilda metoder, alltså metoder som andra underrättelseorgan inte har befogenhet att använda.
Fakta: Brott mot rikets säkerhet
Brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift faller under det som kallas brott mot Sveriges säkerhet.
Spioneri är enligt lagen att med avsikt komma över, föra vidare eller röja hemligheter – till exempel försvarsangelägenheter – för främmande makt. Uppgifterna, ”vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet”, behöver inte vara riktiga.
Straffet för spioneri av normalgraden är högst sex års fängelse, medan grovt spioneri ger fängelse på mellan fyra och arton år eller livstid.
Om avsikt att hjälpa främmande makt saknas är brottet i stället obehörig befattning med hemlig uppgift.
Straffskalan för sådan obehörig befattning av normalgraden går från böter till fängelse i som mest två år. För grovt brott är maxstraffet fyra år.
Man kan också dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift, om brottet har skett genom grov oaktsamhet.
Källa: 5–9 §, kap. 9 Brottsbalken, Svensk författningssamling
TT
