Det är sedan länge känt att förorenad luft leder till ökad dödlighet.

– Det är verkligen inget nytt, men samtidigt kan man inte ange luftföroreningar som dödsorsak, vilket gör hotet mindre konkret än till exempel coronaviruset. Ofta finns det andra sjukdomar med i bilden och man kan inte säkert veta vilken roll sjukdomen spelat och vilken roll luftföroreningarna spelat, säger Anna Oudin till sajten Forskning.

Omkring sju miljoner människor dör i förtid till följd av luftföroreningar, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Sverige har förvisso relativt låga halter förorenad luft. Men det kan locka in oss i en falsk trygghet, menar Anna Oudin.

– Även vid förhållandevis låga halter, som de vi har i Sverige, så kan man se en ökad sjuklighet och fler döda de dagar när halterna är höga, och människor som bor i områden med sämre luft har större risk att dö i förtid även i Sverige. Man uppskattar att cirka 5 000 – 8 000 människor dör i förtid varje år i Sverige på grund av dålig luft, säger hon.

Kan öka risken för demens

Anna Oudin har studerat hjärnans olika delar och hur de påverkas av just luftföroreningar. Hennes studier har bland annat kunnat visa på ett samband mellan halten förorenad luft i ett bostadsområde och risken för att utveckla demens. I en studie jämfördes data från människor som redan ingår i en annan studie som påbörjades i slutet av 1980-talet.

– Vi kunde se att 16 procent av demensfallen kunde ha trafikföroreningar som bidragande orsak. Vi kunde se ett statistiskt samband också vid förhållandevis låga värden, säger hon.

WHO har nyligen agerat i frågan och visat att situationen måste tas på allvar. De sänkte bland annat riktvärdet för den genomsnittliga halten av kvävedioxid från 40 till 10 mikrogram per kubikmeter luft, skriver Forskning.

Läs mer: Här är sämst luft i Europa: ”Utsläppstrenderna går åt olika håll”