Igår antogs ett nytt globalt styrmedel som ska minska utsläppen från internationell sjöfart. Men från svenskt håll är besvikelsen stor. “Inte tillräckligt, målet kommer inte nås”, säger Transportstyrelsen som förhandlat frågan. Jytte Guteland (S) europaparlamentariker anser att sjöfarten seglar under radarn och inte tar ansvar för sina utsläpp.
Idag avslutades IMO (International Maritime Organization) sin konferens om den internationella sjöfartens utsläpp som pågått mellan den 10-17 juni.
Utsläppen från den internationella sjöfarten måste minska och IMO har haft som mål att utsläppen ska minst halveras till 2050 och fasas ut i linje med Parisavtalets temperaturmål.
Men efter en veckas förhandlingar är besvikelsen stor. Trots högljudda protester antogs lägre utsläppsminskningar än vad man tidigare kommit överens om.
Jytte Guteland (S) har tillsammans med Pernille Weiss (EPP) lett Europaparlamentets delegation till konferensen.
– Sjöfarten är en av de sektorer som fortfarande seglar under radarn när det gäller att ta ansvar för sina utsläpp. Detta är helt oacceptabelt. Resultatet av denna upplaga av IMO är en stor besvikelse när det gäller att ta itu med den globala upphettningen. Ett årligt mål för att minska koldioxidintensiteten på 1 procent för 2020-2022 och 2 procent för 2022-2026 kanske låter som ett framsteg. Det är det inte. Detta innebär i princip status quo och är inte ens i linje med IMO:s egen växthusgasstrategi och i praktiken kan sjöfartens totala utsläpp fortsätta att öka. Vi skulle ha behövt något runt 7 procent årligen för att ligga i linje med Parisavtalet, säger hon i ett uttalande.
Nederlag för Sverige
Transportstyrelsen som är den myndighet som förhandlat frågan för Sveriges räkning ser det som ett nederlag för Sverige.
Sofia Malmsten, sakkunnig Transportstyrelsen och förhandlare för Sveriges räkning, uttrycker i en kommentar stor besvikelse om de nya reglerna:
– Det här räcker inte för att uppnå vare sig IMO:s långsiktiga mål eller Parisavtalet. Den beslutade utsläppsminskningen är för liten och takten är för långsam. Det ger ingen säkerhet att målet till 2030 kommer att nås. Vi hade önskat ett regelpaket som leder till större utsläppsminskningar.
“Vi är mycket bekymrade och besvikna över att kommittén och IMO inte har kunnat leva upp till det som IMO redan har kommit överens om i den initiala strategin. Världen ser på IMO och resultatet av överläggningarna är inte uppmuntrande. Vi från Sverige är mycket missnöjda och skulle ha velat se ett mer ambitiöst resultat , uppger de svenska representanterna från Transportstyrelsen i en kommentar till beslutet
Sydamerika, Kina, Ryssland, Japan och Norge var några av dem som stödde förslaget. Det gjorde däremot inte medlemsstater inom EU, USA, Kanada, Nya Zeeland och vissa små önationer i Stilla havet och Karibien.
– År efter år har IMO misslyckas med att hitta lösningar för att möta det klimatnödläge som vi har. Det är uppenbart att EU måste agera och sätta press. Vi måste fortsätta den nuvarande processen för att integrera sjöfartsutsläppen i EUs utsläppshandelssystem EU-ETS. Nu är det mer än någonsin dags för kommissionen att inkludera all sjöfart i ETS, inte bara mellan EU:s hamnar, kommenterar Jytte Guteland.
Läs mer om Striden om fartygens utsläpp
FAKTA: Förhandling om sjöfartens utsläpp
Det här handlar det om:
IMO har som mål att utsläppen från den internationella sjöfarten ska minst halveras till 2050 och fasas ut i linje med Parisavtalets temperaturmål.
Koldioxidintensiteten från världens fartyg ska minska med minst 40 procent mellan 2008 och 2030.IMO:s 2030-mål motsvarar en förbättring på minst 22 procent till år 2030 jämfört med år 2019 och var den lägsta nivå som bland annat Sverige kunde acceptera.
Den nu beslutade nivån kräver endast en förbättring på 11 procent mellan år 2019 och 2026. För åren 2027-2030 presenteras inga reduktionsnivåer utan det ska diskuteras senare.
Källa: Transportstyrelsen
