Sedan militärkuppen i Myanmar den första februari i år har situationen i landet förblivit instabil. Men det har också lett till en anti-militär rörelse som kräver demokrati – och som står upp för minoriteters rättigheter. På sociala medier har en kampanj för den muslimska minoriteten rohingyas fått massivt stöd.
På sociala medier har bilder delats i syfte att stå upp för rohingyas rättigheter, skriver Al Jazeera. Folkgruppen rohingyas lever ofta i en mycket svår situation i stora flyktingläger sedan Myanmar fördrev dem hösten 2017, varpå över 700 000 flyktingar levt i läger i Cox Bazar i Bangladesh. Bakom uppropet står den anti-militära demokratirörelse som vuxit fram i Myanmar sedan landets ledare Aung San Suu Kyi tvingades bort från makten under en militärkupp den första februari i år.
Rohingyas har under årtionden nekats rättigheter som medborgarskap och fri rörlighet i Bangladesh. När de 2017 fördrevs i en blodig militärkampanj rapporterades otaliga fall av våldtäkter, mord och mordbränder. Militären i Myanmar har länge hävdat att fördrivandet av rohingyas varit motiverat då de velat komma åt rebeller, och militärens beteende har försvarats av den i år utkämpade Aung San Suu Kyi, som rest till Internationella brottmålsdomstolen i Haag för att försvara det.
Men en kampanj för rohingyas rättigheter i Myanmar har fått stort genomslag på sociala medier – trots att många i landet länge varit fientligt eller skeptiskt inställda till den muslimska minoriteten. Aktivister och journalister som står upp för eller skrivit om övergreppen mot rohingyas har upprepat rapporterat om att de utsatts för hot och har online.
Men i förra veckan gick aktivister och civila ut i sociala medier under hashtagen #Black4Rohingya, som bara under en dag fick 332 000 taggningar. Att så många stöttat kampanjen är en stor utveckling sett från hur Myanmar historiskt behandlat den etniska minoriteten.
– Rättvisa måste skipas för alla i Myanmar, sa den framstående människorättsaktivisten Thinzar Shunlei Yi enligt Al Jazeera.
