Ett israeliskt företag, som bland annat säljer spionutrustning till landets regering, kopplas till fejkade BLM- och Amnesty-hemsidor som används för att installera övervakningsprogram på besökarnas datorer. Minst 100 aktivister, journalister och människorättsförsvarare i tio länder har drabbats.
Det är forskare från University of Torontos Citizen Lab som offentliggör uppgifterna om det israeliska företaget Candiru i en ny rapport. Enligt rapporten ska forskarna hittat över 750 hemsidor med kopplingar till Candirus spionprogramsinfrastruktur. Det rör sig om hemsidor som är maskerade som exempelvis nyhetsmedier eller människorättsorganisationer.
Personer som har drabbats och fått spionprogrammet installerat är bland annat journalister, politiker och aktivister i Palestina, Storbritannien, Israel och Iran.
Tel Aviv-baserade Candiru är ett företag som säljer, vad de själva menar är, ospårbara spionprogram till regeringar runt om i världen. De har program för att spionera på datorer, mobiltelefoner samt molnlagring.
Den spionering som har skett kan av Citizen Lab kopplats till bland annat Saudiarabien, Israel, Ungern och Förenade Arabemiraten.
Efter att forskarna upptäkt spionprogrammet installerat på en dator tillhörande en politiker i västra Europa bad de att få kopiera dennes hårddisk för att kunna undersöka programmet ytterligare.
Fakta: Spionprogram
Spionprogram är datorprogram som körs på en dator, utan användarens godkännande, och samlar och vidarebefordrar information till annan part.
Spionprogram installeras i allmänhet av användaren själv tillsammans med program användaren vill ha. Det kan då röra sig om trojanska hästar eller komponenter som det redogörs för i programmets användningsvillkor, eventuellt i det finstilta. Spionprogram kan också installeras av datavirus, maskar och andra skadeprogram eller manuellt i samband med dataintrång.
En stor del av spionprogrammen använder information om användaren för att välja vilken reklam som skall visas åt personen. Andra spionprogram samlar in statistik som analyseras skilt och inte direkt påverkar användaren. Den allvarligaste typen av spionprogram samlar känslig information, såsom lösenord, kreditkortsnummer eller, ifråga om riktade attacker, till exempel känsliga dokument.
Uppskattningsvis omkring 80 procent av alla internetanvändare är drabbade av minst ett spionprogram. De allra flesta drabbade vet inte om det.
