DEBATT Det rådande systemet med partibidragsnämnden i riksdagen gör den representativa demokratin sämre och mer exkluderande och elitistisk. Istället borde de etablerade partierna själva kunna samla in pengar via donationer och insamlingar. Detta kan göras genom att partierna skapar egna supportercommunities med syfte att involvera fler individer i samtals- och beslutprocesser.
Sedan 1966 finns partistödet, systemet där offentliga pengar från statens budget går till de politiska partier i riksdagen. Partistödet är i dag partiernas främsta inkomstkälla och stödet har ökat genom åren. Under 2019 fick de runt 167 miljoner kronor. Systemet tillkom bland annat utifrån argumentet att det skulle gynna demokratin. Till exempel att partierna skulle slippa vara beroende av pengar från stora givare som företag och intresseorganisationer.
Trots de goda intentionerna är situationen i dag annorlunda och det finns flera skäl till att partistödet är ett dåligt system som borde avskaffas. Exempelvis visar demokratiutredningen från 2016 att partistödet gör partierna mer oberoende av sina medlemmar eftersom partierna får pengar av staten och skattebetalarna i första hand.
Forskarna Magnus Hagevi och Karl Loxbo menar att det finns två grundläggande skäl till detta. För det första ersätts medlemsavgifter som huvudsaklig inkomstkälla. För det andra ersätts medlemmarnas arbete och delaktighet i utvecklingen av partiernas politik av professionella politiker, policykunniga anställda och köpta politiska tjänster.
Politologen Peter Maier menar att många politiska partier i Europa sedan 2000-talet har gått från att vara massrörelser till mer slutna organisationer. Maier förklarar det som att de har gått från att vara samhällets röster i staten till statens röster i samhället. Därmed är partistödet en del av problematiken som finns runt om i Europa där antalet partipolitiskt aktiva är färre än under 1980-talet, inte minst i Sverige.
Det finns också ett starkt filosofiskt argument emot partistödet. Nämligen att det inte är statens uppgift att sponsra privata föreningar och framför allt inte föreningar som i sin tur ska fatta beslut om statens och samhällets utveckling. Med dagens system betalar också den som till exempel har röstat på Sverigedemokraterna genom sin skatter också till Miljöpartiet eller omvänt.
Partistödet är också ett teknologiskt förlegat system. I dag finns det olika möjligheter för människor att organisera sig digitalt. Utvecklingen kallas för ”politikens uberisering” där sociala medier och appar som Facebook konkurrerar med partierna ungefär som Uber gjorde med taxibranschen. Den teknologiska utvecklingen gör också att människors politiska identifikation blir mer flytande och mångfaldig.
En framtidslösning för de politiska partierna liksom andra organsiationer är att förnya sig. Det kan göras genom att skapa gemenskaper för sina anhängare. Fördelen med sådana är att medlemmarna kan betala direkt exempelvis månadsvis via någon digital betaltjänst eller banken men också att de kan involveras i beslutsprocesserna direkt.
På det sättet skulle partierna ha nytta av att deras väljare inte bara röstar på dem utan också är med på att utforma förslag. Därmed kan decentralisering genom tekniska lösningar och digitala gemenskaper förbättra demokratin under 2020-talet så att fler kan involveras och vara med om att hitta lösningar på politiska problem.
