Militärjuntan försöker koppla greppet om Myanmar med gripanden och vattenkanoner. Protesterna mot kuppen fortsätter med full kraft. Myndigheterna pressas av strejker, hackare och sanktioner.
– Jag vill inte vakna upp i en diktatur, säger Ko Soe Min, en av tusentals som åter gav sig ut på gatorna i Myanmars största stad Rangoon på torsdagen.
– Vi vill inte leva resten av våra liv i rädsla.
Militären har försökt kväsa proteströrelsen genom en allt mer omfattande närvaro ute på gatorna och upprepade nedstängningar av internet.
Men demonstrationerna fortsatte i en rad städer under torsdagen. Stora folkmassor samlades återigen i centrala Rangoon, medan många unga protesterade i närheten av stadens största universitet.
Blockerade gatan
För andra dagen i rad deltog dessutom förare av motorfordon i protestaktioner där de låtsades ha fått problem med sina fordon för att blockera militärens och polisens framkomlighet på gatorna.
– Vi samlades en fem taxibilar och en av oss låtsades att hans bil gått sönder och blockerade gatan, berättar en 30-årig förare.
"Beter sig som terrorister"
Hittills har militären inte ingripit på det brutala sätt som man var van att slå ner protester på under sitt tidigare styre. Men i takt med att protesterna fortsatt och omfattande strejker paralyserat många myndigheter tycks juntan bli alltmer nervös.
I landets andra största stad Mandalay rapporteras militär och polis med våld ha skingrat en folkmassa som samlats för att blockera en järnväg under torsdagen. Och i huvudstaden Naypyidaw sattes vattenkanoner in mot demonstranter som tågade mot polisens linjer.
Även i staden Myitkyina i norra Myanmar uppstod spända situationer då polis och militär bröt upp protester med våld.
– De agerar inte i enlighet med konstitutionen eller rättsliga principer. De beter sig som terrorister, säger demonstranten Sut Seng Htoi.
Samtidigt genomfördes flera hackerattacker mot myndighetssajter i Myanmar under torsdagen.
Måltavlorna var bland annat hemsidor tillhörande landets centralbank, det statliga mediebolaget MRTV, livsmedels- och läkemedelsmyndigheten samt en propagandasajt som drivs av militären.
”Vi slåss för rättvisa i Myanmar”, skriver gruppen Myanmar Hackers på sin Facebooksida.
Hundratals gripna
Det tycks främst röra sig om så kallade överbelastningsattacker.
– Den direkta effekten blir förmodligen begränsad men det handlar om att väcka uppmärksamhet, säger Matt Warren, cybersäkerhetsexpert vid RMIT University i Australien.
Totalt har omkring 500 personer gripits efter kuppen den 1 februari. Av dem hålls fortfarande 460 frihetsberövade, enligt organisationen AAPP som verkar för frisläppande av politiska fångar.
Militärens maktövertagande gjorde slut på ett årtionde av stapplande folkstyre, och har mötts av fördömanden från både FN och en lång rad västmakter och andra länder.
Militären hävdar att den har en majoritet av folket bakom sig och har rättfärdigat sitt agerande genom påståenden om fusk i det val i november som vanns av landets civila ledare Aung San Suu Kyis parti NLD.
Hon har satts i husarrest efter kuppen.
Internationella reaktioner
Omvärlden har reagerat på kuppen. USA införde nya sanktioner mot militärjuntan i förra veckan och uppmanade andra FN-länder att följa efter.
Storbritannien inför sanktioner mot tre generaler i militärjuntan och anklagar dem för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Deras tillgångar i landet har frysts.
Sedan tidigare har Storbritannien infört sanktioner mot 16 personer i juntan.
Kanada utfärdar sanktioner för nio personer i Myanmars militärledning.
Under torsdagen meddelade Norge att landet fryser bilateralt stöd till Myanmar. Det rör sig för i år om 66,5 miljoner norska kronor.
Beslutet gäller inte det norska biståndet till invånarna som distribueras genom FN och hjälporganisationer.
Bakgrund: Militärstyre under årtionden
Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.
Huvudstaden Naypyidaw är en helt planerad stad som började byggas i centrala Myanmar 2002. Tre år senare, 2005, tog den över som huvudstad efter landets största stad Rangoon.
Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes. Den 1 februari tog militären omigen makten genom en kupp, motiverad med påståenden om att valet i november inte gick rätt till.
I valet vann NLD jordskredsseger. Partiet leds av den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, som enligt författningen inte får bli president. Hon har dock styrt landet sedan 2016 och har formellt en särskilt inrättad post som statskansler.
Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats hårt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.
Våld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste åren lett till en omfattande flyktingvåg från framför allt delstaten Rakhine till grannlandet Bangladesh.
Källor: NE, Landguiden, AFP
