Energi · I blickfånget

Foodsharing: ”Vi gör matsvinnet synligt”

Sex av organisationen Foodsharing Stockholms volontärer, i "högkvarteret" på kulturhuset Cyklopen i Stockholm.

Omkring en tredjedel av all ätbar mat kastas bort. Några som vill ändra på det är organisationen Foodsharing Stockholm, som hämtar upp mat som butiker och restauranger inte lyckas sälja, och omfördelar – gratis. ”Jag köper ingen mat”, säger volontären Olof Tydén.

En lördageftermiddag i januari, strax efter mörkrets inbrott befinner sig en handfull volontärer i kulturhuset Cyklopen söder om Stockholm. I bananlådor och plastsäckar ligger dagens fynd uppradade, skänkta av en Ica-butik och restaurangen Sopköket, som lagar mat på råvaror räddade från att kastas bort. Kantstötta galiameloner trängs med granatäpplen, plastförpackade blåbär och körsbärstomater, färska kryddor i varierande skick, brysselkål, kallskuret kött med dagens bäst före-datum, färdigbredda inpackade baguetter, limpor och frallor.

– Det är fortfarande väldigt mycket kål efter jul, och bröd får vi alltid massor av, konstaterar Katie Berns som blickar ut över lådorna.

Volontärerna rensar ut några oätbara varor och placerar resten i ett kylskåp som står uppställt utanför kulturhuset, försett med instruktioner till allmänheten att förse sig med mat. Före pandemin delades maten ut inomhus.

En del av dagens skörd, som landade på 150 kilo
En del av dagens skörd, som landade på 150 kilo. Foto: Hanna Westerlund

Ett äldre par som inte tillhör organisationen har anlänt, trots att volontärerna ännu inte postat på sociala medier att kylskåpet åter fyllts på. De har lärt sig vilken tid maten brukar dyka upp, och vill vara här tidigt, eftersom det bästa brukar gå åt snabbt, förklarar kvinnan, som berömmer volontärerna och försäkrar sig om att Syres reporter inte kommer från en lokaltidning.

– Tur! Annars skulle det ju snart vara helt proppfullt av folk här, säger hon, efter att ha fyllt ett par tygkassar med mat.

”Jag tycker vi har ett visst ansvar att inte dela nåt vi själva inte skulle äta
”Jag tycker vi har ett visst ansvar att inte dela nåt vi själva inte skulle äta. Om maten har passerat bäst före men ser bra ut kan man äta det. Saker som innebär en hög risk, som köttfärs, lägger vi inte i kylen”, säger Katie Berns. Foto: Hanna Westerlund

Räddat över fem ton mat

En trappa upp, i en isolerad del av Cyklopen som även används som replokal värmer Katie Berns och Olof Tydén händerna på varsin kaffekopp.

– I dag var vi fem stycken som hämtade vid Sopköket, och en hade bil också vilket var tur, för vi fick minst 150 kilo, säger Olof Tydén.

Annars transporterar volontärerna maten på tunnelbanan eller med cykel. Ibland får de åka flera vändor, som efter jul och nyår, då det fanns 300 kilo mat att hämta. Maten vägs innan den delas ut. Under det senaste halvåret Foodsharing Stockholm räddat över fem ton mat.

– Vi har första tjing på att välja ut vad vi vill ha från det vi hämtar, men vi tar också ansvar för att maten går åt. Till exempel sellerin som blev kvar nere i kylen från förra veckan, där tar jag bort det dåliga och ser till att resten går åt, förklarar Katie, som uppskattar att 90 procent av den maten äts.

Hon var med när organisationen bildades i Stockholm i september 2019, på initiativ av några utbytesstudenter som inspirerats av tyska och danska Foodsharing.

– Jag är ganska passionerad kring hållbarhet och att förhindra matsvinn. Först och främst som medlem i gruppen, men jag forskar också på digitala verktyg för att organisera såna här grupper. Hela mitt liv är foodsharing, säger Katie Berns med ett skratt.

”Jag försöker säga till människor att man inte behöver köpa mat, utan det finns mycket gratis
”Jag försöker säga till människor att man inte behöver köpa mat, utan det finns mycket gratis. Men det är svårt att få dem att byta vanor” säger volontären Olof Tydén. Foto: Hanna Westerlund

"Mer hållbart än dumpstring"

Olof Tydén fick tips om organisationen när han deltog med sin matsvinnsstudiecirkel i en klimatfestival.

– Jag ville vara en del av en grupp, och tycker dumpstring kan vara lite krångligt att organisera. Sättet vi gör det på här är mer hållbart och mindre ljusskyggt, säger han, och syftar på att ”dumpster diving”, alltså att hämta mat ur butikers sopcontainers, som regel är olagligt, och därför görs nattetid.

Det tog lite tid att komma igång med regelbundna upphämtningar av mat, berättar Katie Berns:

– Vi ville vara demokratiska och fatta beslut gemensamt, och enas om hur vi skulle uttrycka oss för att få mat donerad, så vi lade mycket tid på det i början. I början hämtade vi lite då och då och delade med oss i våra egna nätverk.

I dag registrerar sig volontärerna på en digital plattform, och kan därefter fylla i när och var de vill hämta upp mat. Hittills är sju till åtta personer ”väldigt aktiva” i organisationen, konstaterar Katie och Olof. Deras förhoppning är att staden framöver kan -delas upp i mindre grupper för olika stadsdelar.

"Bröd får vi alltid massor av", säger volontären Katie Berns
"Bröd får vi alltid massor av", säger volontären Katie Berns. Foto: Hanna Westerlund

– Det tror jag blir mindre stressigt för de som organiserar och mer praktiskt att hämta upp, säger Katie Berns.

Olof bor på Södermalm, och arbetar just nu på att få till en lokal mötesplats där, så att maten inte behöver transporteras ända till Cyklopen för omfördelning. Han är kontaktperson för Sopköket och ser till att det alltid finns någon där som hämtar upp.

– Jag köper ingen mat och jag behöver knappt dumpstra längre, säger han, och förklarar att även varor med icke utgångna bäst före-datum, som ris, slängs bort av butikerna, när förpackningar gått sönder.

Katie planerar sina egna mål efter vad hon får via Foodsharing, berättar hon, och kompletterar med torrvaror från bland annat Matsmart, ett företag som säljer mat med korta datum eller felaktiga förpackningar.

Årets maträddare

Foodsharing blev nyligen utsedda till Årets maträddare av matkasseföretaget Årstiderna. Och de upplever mycket stöd i sociala medier – men även en del tråkiga attityder, berättar Katie.

– Vissa är oförskämda. De är otåliga och förväntar sig att vi ska vara här med maten vid en viss tidpunkt, med vi behöver ju undvika folksamlingar på grund av covid, säger hon.

" Folk börjar ta oss för givet och räkna med oss
" Folk börjar ta oss för givet och räkna med oss. Det kan vara frustrerande och man kan känna sig skyldig", säger volontären Pedro Nascimento. Foto: Hanna Westerlund

Volontären Pedro Nascimento, som slagit sig ner på soffan bredvid Olof, återger att någon skrivit på sociala medier nyligen att ”man måste vara där jättetidigt för att inte få kompostmaterial”.

– Folk börjar ta oss för givet och räkna med oss. Det kan vara frustrerande och man kan känna sig skyldig, säger han.

Katie berättar att någon har klagat på att de inte erbjuder glutenfritt bröd.

– Jag önskar att folk kunde se det som ett ”community” snarare än en gratis service. Det är fint om vi kan hjälpa folk som inte har så mycket pengar, men vi har inte kapacitet att ta ansvar på det sättet, säger hon.

Vem som hämtar den räddade maten spelar ingen roll, tycker Olof.

– Jag bryr mig inte. Jag tycker alla ska få en chans att äta gratis mat.

Katie fyller i:

– Jag tycker det är ovärdigt att folk är i behov av mat samtidigt som vi slänger så mycket. En stor del av det är att mat behandlas som varor, det ses inte som värdefullt eller säkert att äta på grund av bäst före-stämpeln på förpackningen. Är den passerad förlorar maten sitt värde som vara, och då tror folk att maten förlorar sitt värde helt och hållet. Det försöker vi utmana.

Kan man säga att Foodsharing behandlar symptomen snarare än ändrar själva systemet?

– Jag håller inte riktigt med. Alla vet om att matsvinn är ett problem, men det är samtidigt osynligt för många. Att komma hit och se det är en annan sak. Vi synliggör det, säger Katie.

Hon berättar att organisationen i Köpenhamn lägger upp all insamlad mat på samma plats, likt en mataffär, och säger att hon tror att synligheten kan få kunder att tänka annorlunda kring mat. Något som i sin tur kan få även butikerna att tänka om.

Organisationens samarbetsbutiker är glada åt att få höra hur många ton som räddats från att slängas, enligt Olof.

– Som dumpstrare kan man nästan tänka att de butikschefen är ond. Men med Foodsharing samarbetar vi i stället, säger han.

Alla affärer är dock inte positiva till att skänka den mat de inte kan sälja, berättar Katie.

– Vissa säger att ”vi har inget svinn”. Det hade ju varit fantastiskt om det stämde!