USA:s nye försvarsminister Lloyd Austin försäkrade på sitt första Natomöte att Nato och EU är viktiga för USA. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) är mycket nöjd med de nya tongångarna från Washington.
– Det var väldigt tydliga och klara signaler, säger han.
Hultqvist tror att försvarssamarbetet mellan USA och EU nu kan stärkas betydligt. Han räknar också med att de bilaterala försvarssamarbetet Sverige har med USA fortsatt gäller och kommer att utvecklas.
– Jag har ingen indikation på något annat, säger Hultqvist.
Han, liksom Finlands försvarsminister, fick delta vid en del av Natos digitala försvarsministermöte, eftersom Sverige och Finland är nära partners till försvarsalliansen.
Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg beskrev mötet som mycket bra start på diskussionen om hur Nato ska moderniseras de kommande åren.
Fyra skakiga år med Donald Trump som USA:s president ska nu glömmas bort.
Inte en börda
I en debattartikel i Washington Post inför Natos försvarsministermöte skriver USA:s nye försvarsminister Llloyd Austin att han är fast övertygad om att USA är starkast när landet arbetar som en del i ett lag. ”Allianser är inte en börda”, skriver Austin.
Den nu 67-årige Austin har erfarenhet från både Irak och Afghanistan och satt på tunga poster i försvarsmakten under Barack Obamas tid som president.
Nu blir hans första uppgift att lugna ner känslorna i Nato efter de stormiga åren med Donald Trump i Vita huset.
Enligt BBC ska Trump år 2018 till och med ha varit på väg att helt föra ut USA ur Nato – något som dock generalsekreteraren Jens Stoltenberg varken vill bekräfta eller förneka.
– Det är ingen hemlighet att vi har haft några svåra diskussioner under de senaste fyra åren. Men nu tittar vi framåt, sade Stoltenberg på sin presskonferens inför veckans möte.
Turkisk ilska
Att Trump-tiden är förbi innebär samtidigt inte att alla fnurror inom Nato bara är historia. Inte minst kring Nato-medlemmen Turkiet finns både nya och gamla trätor inom alliansen.
De styrande i Ankara har reagerat ilsket över hur USA inledningsvis uttalat sig kring dödandet av 13 tillfångatagna turkar i norra Irak i förra veckan.
Turkiet anklagar den terrorstämplade kurdiska PKK-rörelsen för att ha dödat fångarna och har velat höra ett skarpare fördömande från Washington.
Jens Stoltenbergs framtidsplaner för Nato handlar om hur alliansen ska fungera till år 2030. En av idéerna är mer gemensamma pengar till Nato-insatser, i stället för att varje land ska stå för sina egna kostnader.
Hur mycket mer länderna ska bidra med vill han dock inte tala öppet om. Inte heller om det ska få någon inverkan på alliansens nuvarande mål att varje land ska lägga motsvarande minst två procent av sin BNP på sitt försvar.
Andra delar i 2030-planen är ett närmare samarbete även i politiska och ekonomiska frågor.
Framtidsplanen ska senare upp till diskussion när Nato håller sitt nästa toppmöte för ländernas stats- och regeringschefer. Det är tänkt att äga rum i Bryssel, men har ännu inget färdigt datum, i väntan på hur bekämpningen av covidpandemin går.
Fakta: Försvarsministermöte i Nato
De 30 medlemsländerna i militäralliansen Nato håller försvarsministermöte via webben under onsdagen och torsdagen.
På agendan står bland annat alliansens framtidsplaner till år 2030, diskussioner om hur mycket länderna lägger på försvar samt läget i Afghanistan och Irak.
I mötet deltar delvis även Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S), tillsammans med finländske kollegan Antti Kaikkonen och EU:s utrikeschef Josep Borrell.
Fakta: Natos budget
Militäralliansen Nato har en relativt liten gemensam budget på 259 miljoner euro för civila frågor, 1,61 miljarder euro för militära ändamål och 710 miljoner euro i ett investeringsprogram. Medlemsländerna betalar olika mycket beroende på storlek och ekonomisk styrka där USA och Tyskland står för vardera 16 procent, mot 11 procent för Storbritannien och 10 procent för Frankrike.
De största kostnaderna ligger i stället hos medlemsländerna själva, som på egen hand står för merparten av sina utgifter för deltagande i olika Nato-insatser.
Nato-länderna har som mål att lägga minst motsvarande två procent av sin BNP på försvaret. Under 2020 uppfylldes det av nio medlemmar: USA, Grekland, Storbritannien, Rumänien, Lettland, Polen, Litauen, Frankrike och Norge.
