Redan tidigare har regeringen föreslagit sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Nu föreslås att garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen höjs från och med den 1 januari 2022.

Förslaget innebär att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Det beräknas kosta drygt 1,5 miljarder kronor per år.

Ekonomiskt sårbara

– Det kommer innebära bättre ekonomi för 160 000 människor, en grupp som vi vet är ekonomiskt sårbar, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) på en presskonferens med jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) och socialminister Lena Hallengren (S).

Förslaget fanns med i Vänsterpartiets krav på årets budget. Regeringen föreslår också höjt bostadstillägg för den här gruppen. Bostadskostnadstaket höjs till 7 500 kr för ogifta och 3 750 kronor för gifta och samboende.

Med den förändringen blir nivån densamma som för pensionärer. Kostnaden är 550 miljoner kronor på årsbasis.

Fler barn ska få rätt till assistans

Regeringen föreslår också att rätten till assistans stärks. Fler barn ska få rätt till personlig assistans genom att föräldraansvaret smalnas av. Kostnaderna beräknats uppgå till 712 miljoner för 2023 och till 3,56 miljarder per år när reformerna fått full effekt.

– Sammantaget leder de här förändringarna till att 2 000 personer, varav ungefär 800 barn får rätt till assistans. Det är en lättnad för många vuxna och barn som slipper gå runt med en klump i magen och fundera på hur assistansen ser ut framöver, säger socialminister Lena Hallengren.

Man vill även höja underhållsstödet till ensamstående föräldrar med barn i åldrarna sju till tio år samt inrätta ett nationellt kunskapscentrum för intellektuell funktionsnedsättning och autism.