DEBATT. I samband med miljökonferensen i Glasgow har Volvo presenterat fakta om miljöskillnaderna mellan elbilar och bensinbilar. Man har jämfört en C40EV och XC40. Elvarianten kräver 70 procent mer fossil energi för att byggas.
Enligt Volvo betyder det att den behöver köras elvatusen mil längre än en bensinvariant för att få samma ”carbon footprint”, om elen kommer från en typisk europeisk elmix (med 60 % kolkraft). Om elen kommer från vindkraft är blir det 4,9 tusen mil extra.
Om jämförelsen i stället blir en bensinbil tankad med biometanol kommer elbilen aldrig ikapp och om elbilen drivs med typisk europeisk elmix ökar avståndet till förmån för bensinbilen. Samma skillnader blir det med dieselbilar som körs på HVO100, som förresten idag kan tankas på utvalda Cirkel K och OKQ8 mackar och kostar nästan samma som vanlig fossil diesel.
Det är produktionen av batterierna som gör att miljökostnaden drar i väg. Ett annan orosmoment är att återvinningen av batterierna verkar vara dunkel. Det påstås att cirka hälften av litiumet kan återvinnas, men än sker ingen organiserad batteriåtervinning. Om bara hälften kan återvinnas krävs en ständig brytning av nytt litium. Andra orosmoment är att en rad sällsynta mineraler krävs för batterierna och var de ska komma ifrån är ett stort frågetecken. Svenska regeringen varslar om att nya gruvor måste öppnas för att tillgodose behoven av främst de sällsynta metallerna.
Elbilsentusiasterna säger då att nya typer av batterier är på gång (men finns inte än!) som är mera miljösmarta. Centerpartiet och Svenska Naturskyddsföreningen vill att det beslutas om skrotningspremier för att skynda på bytet av ”fordonsflottan”. I Storbritannien kostar elbilar ca 40 procent mer än motsvarande bensin- och dieselbilar och skillnaden kvarstår för begagnade bilar.
Det är naturligtvis bilindustrins drömscenario att vi ska byta till elbilar och dessutom så snabbt som möjligt. Deras affärsidé är att tillverka och sälja bilar, inte att vara miljövänliga. Om det då visar sig om några år att elbilssatsningen blev en flopp för mineralerna och elen inte räcker till och bilindustrin i stället ska tillverka något annat kommer den inte gråta utan jubla!
Om vi så snabbt som möjligt ska dra ned på klimatpåverkan från fordonsflottan ska vi begränsa nyproduktion och i stället sköta om de fordon vi har och så snabbt som möjligt byta bränslen i dem till fossilfria motsvarigheter som Biometanol, BioEtanol och HVO100.
I stället för att subventionera de relativt välbeställda med ROT- och RUT-avdrag bör vi införa ett REP-avdrag för till exempel bilar som är äldre än tio år. Det skulle vara en äkta grön skatteväxling som gynnar klimatet och ”vanligt” folk.
Det är dags att de politiker som säger sig vilja värna om klimatet tar sitt ansvar och bli lite ”obekväma” och sluta vara lobbyisternas nickedockor.
