Den bortre tidsgränsen i rehabiliteringskedjan påverkade inte människors hälsa. Och Inspektionen för socialförsäkringen var emot att tidsgränsen togs bort. Det hävdar Moderaterna i några av sina förslag. Men det är bara till viss del sant.
Många kallade den stupstocken – den bortre gränsen i sjukförsäkringen som infördes 2008. Den innebar att personer som hade varit sjukskrivna i 2,5 år blev av med sin sjukpenning, även om de fortfarande mådde för dåligt för att kunna jobba. I stället skickades de till arbetsförmedlingen för att gå i en arbetslivsintroduktion under tre månader och fick då aktivitetsstöd. Men vissa var för sjuka för att orka delta i introduktionen, en del blev utan inkomst och behövde efter de tre månaderna söka sjukpenning på nytt. I vissa fall nekades de då sjukpenningen.
Fel att påstå att den bortre tidsgränsen inte påverkade hälsan
Trots att stupstocken mötte mycket kritik och därför avskaffades 2015 vill Moderaterna återinföra den. I sin kommittémotion skriver partiet under rubriken ”Återinför den bortre tidsgränsen” att tidsgränserna i sjukförsäkringen inte har påverkat människors hälsa. Som källa anger de Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Men när Syre kontaktar Moderaterna för att få reda på vilken rapport de menar, hänvisas till en rapport som inte alls handlar om den bortre tidsgränsen, utan de tidsgränser som sker efter tre månader och efter ett halvårs tid.
– Det är ingen bra generalisering. De personer som är sjuka i 2,5 år är sannolikt mycket sämre än de som bara är sjuka i tre månader eller ett halvår. Jag har svårt att se hur man skulle kunna göra den kopplingen mellan de olika grupperna. Att vara sjukskriven i ett halvår kan ju hända en fullt fungerande arbetstagare. De som nådde den bortre tidsgränsen kunde ofta inte delta i arbetsförmedlingens insatser på grund av hälsoskäl, säger Johan Mellberg, utredare på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, och som just nu jobbar med en ny rapport om borttagandet av den bortre tidsgränsen.
Dessutom menar han att den bortre tidsgränsen är annorlunda i sin karaktär jämfört med de andra tidsgränserna. Detta eftersom en väldigt stor andel av de som hade varit sjuka i 2,5 år blev utkastade ur sjukförsäkringen, medan det vid de andra tidsgränserna fanns större möjligheter att fortsätta få sjukpenning om du var för sjuk för att jobba.
– Det kan i sig ha påverkat hälsan för den gruppen, säger Johan Mellberg.
Var tionde mådde sämre av den bortre tidsgränsen
Hans tankar bekräftas av en annan rapport där ISF undersökt vad som hänt med de människor som hamnade i den så kallade stupstocken. Den visar att många mådde sämre – hela var tionde person hade försämrats under arbetslivsintroduktionen. Många kände också oro och stress över sin privatekonomin när de blev av med sjukpenningen och i stället fick aktivitetsstöd, skrev Inspektionen för socialförsäkringen i sitt remissvar om avskaffandet av den bortre tidsgränsen.
Var tionde fick lägre inkomst än innan
Bara under år 2010 utförsäkrades 41 000 personer för att de nådde den bortre tidsgränsen. Efter ett års tid var 57 procent av dem tillbaka i sjukförsäkringen igen. De var alltså för sjuka för att kunna jobba över huvud taget, blev sjukskrivna igen på deltid och några fick sjukersättning, tidigare kallad förtidspension.
Ytterligare en grupp fick lägre inkomster än vad de hade haft innan den bortre tidsgränsen – hela var tionde person. Kanske berodde det på att de nekades sjukpenning på nytt och i stället behövde söka försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. För andelen som fick ekonomiskt bistånd från socialtjänsten mer än tredubblades efter att de hamnat i stupstocken, visar rapporten. Särskilt vanligt var det att personer med psykisk ohälsa behövde få långvarigt ekonomiskt stöd från socialtjänsten.
Sex av tio hade oförändrad inkomst jämfört med innan de hamnade i den bortre tidsgränsen.
Tre av tio fick högre inkomst
Samtidigt fick var tredje person som nådde den bortre tidsgränsen högre inkomst efter att ha nått den bortre tidsgränsen än vad de hade haft innan. Den gruppen bestod främst av personer som bara hade varit deltidssjukskrivna på 25 procent. Att de fick högre inkomster tyder på att de började jobba mer än innan.
Att folk arbetade mer är ett av Moderaternas främsta argument för att ta bort den bortre tidsgränsen – tillsammans med statens kostnader för sjukförsäkringen.
– Sjukskrivningarna blir längre vilket försvårar för människor att komma tillbaka till arbetslivet, självförsörjning och alla de positiva konsekvenserna av att ha ett arbete, skriver Hanna Strömberg, pressekreterare på Moderaterna i ett mejl.
Att fler tvingas söka försörjningsstöd hos socialtjänsten är inte ett särskilt lyckat utfall.
Johan Mellberg på ISF håller med om att resultaten från deras rapport generellt sett ser ut att vara mer positiva än negativa.
– Men samtidigt finns det väldigt stora skillnader inom gruppen. Den som är relativt frisk och som kan komma tillbaka i arbete får det bättre, men de som är mest utsatta får det sämre eller lika illa som innan. Att fler tvingas söka försörjningsstöd hos socialtjänsten är inget önskat utfall. Den som är långtidssjukskriven lever ofta redan på marginalen och då kan man fråga sig om det inte är väldigt allvarligt att vissa av dem får det sämre, säger han.
Socialtjänsten beviljar bara försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, till personer som helt saknar besparingar. Det är vanligt att behöva sälja sin bil eller sin bostad för att beviljas stödet. Du beviljas inte heller försörjningsstöd om du är sambo med någon som tjänar pengar, och du behöver också ofta söka jobb för att få försörjningsstöd, även om läkarintyg visar att du är för sjuk för att arbeta.
Moderaterna tolkar remissvaret på sitt vis
Pågrund av att fler fick högre inkomst föreslog ISF i sitt remissvar att ett alternativ till att ta bort stupstocken hade kunnat vara att behålla tidsgränsen med arbetslivsintroduktionen, men att personen då hade kunnat få behålla sjukpenningen under tiden. Samtidigt skrev ISF att det var “möjligt” att avskaffa den bortre tidsgränsen.
I Moderaternas skuggbudget låter det dock annorlunda. Där heter det att ”Inspektionen för socialförsäkringen anser att tidsgränsen borde vara kvar och avstyrkte regeringens förändring i sina remissyttranden”.
– Vad gäller remissvaret är det inte ovanligt att myndigheter uttrycker sig försiktigt, skriver Hanna Mellberg, pressekreterare på Moderaterna i ett mejl.
Apropå partiets påstående om att tidsgränser inte skulle påverka hälsan hävdar hon att Moderaterna inte alls syftar på just den bortre tidsgränsen, trots att meningen står under rubriken ”Återinför den bortre tidsgränsen”.
Syre har bett att få intervjua Maria Malmer Stenergard (M), ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, eller Ulf Kristersson (M), partiledare, men har endast fått svar av pressekreteraren.
Läs mer
Ensamma om att vara emot regeringens lättnad för sjuka (Syre 15/2-2021)
Allt fler hotar Försäkringskassan om att begå självmord (Syre 31/1-2021)
Neddragningarna fyller på statens feta plånbok (Syre 31/1-2021).
