Àñez och två av hennes ministrar greps i lördags misstänkta för att ha iscensatt en kupp mot ex-presodenten Evo Morales. Under söndagen beslöt en domstol att hon skulle förbli i förvar under fyra månader fram till rättegången.

Den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS uttrycker oro över att ”rättsliga verktyg åter har förvandlats till ett instrument för förtryck av regeringspartiet”.

”Det bolivianska rättsväsendet kan inte säkerställa garantier för en rättvis rättegång”, säger OAS generalsekreterare Luis Almagro.

Grannlandet Peru säger att en av Áñez tidigare ministrar, Roxana Lizárraga, har sökt asyl i landet.

Áñez och de två tidigare ministrarna greps i lördags, anklagade för att ha genomfört en kupp och tvingat bort socialistledaren Evo Morales, som avsattes 2019.

Áñez konservativa interimsregering regerade sedan fram till valet i höstas, då Morales socialistparti Mas återigen vann och hans partikollega Luis Arce svors in som president.

Evo Morales vann valet hösten 2019, efter att i strid med konstitutionen ha ställt upp för en fjärde mandatperiod. Efter anklagelser om valfusk bröt våldsamma protester ut och militären krävde Morales avgång. Till slut tvingades socialistledaren att fly landet – varpå Áñez interimsregering tillträdde. Under sina elva månader vid makten grep den nya konservativa regeringen flera ur Morales avsatta Mas-regering.