Makramé har sitt ursprung kring Medelhavet, och det var även på sydligare breddgrader Matilda Wilhelmsen upptäckte det – om än i ett annat hav. När familjen bosatte sig på Teneriffa i Atlanten kände Matilda ett behov av att fylla dagarna med något.

– Jag jobbade en dag i veckan på flygplatsen och en dag som danstränare, men övrig tid när barnen var i skolan blev jag lite uttråkad, säger hon.
Via instagram upptäckte hon en rad kreativa personer som ägnade sig åt makramé, och bestämde sig för att ge det en chans. 

– Jag började lära mig knutarna via olika tutorials (utbildningsfilmer) på youtube, och hittade också en gammal makramébok från 1970-talet när makramén var väldigt trendig. Så jag började traggla på för att lära mig och gjorde olika väggbonader.

Fyra år senare har familjen flyttat hem till Stockholm. Numera delar Matilda sin tid mellan jobbet som förskolepedagog och det egna företaget där hon håller workshoppar, säljer rep och gör makramé på beställning. Den senaste – en två gånger två meter stor bröllopsbåge – beställdes av hennes bästa vän som ska gifta sig i trädgården.

– På grund av pandemin är det bara den närmaste familjen som kan vara med på bröllopet, men eftersom jag har gjort bågen känns det lite som att jag ändå är på plats, säger Matilda Wilhelmsen.

Det bästa med makramén enligt Matilda är att det i grund och botten inte är ett svårt hantverk. ”Alla kan lära sig”, lovar hon – själv har hon lärt ut makramé både till sina egna barn och till barnen på förskolan där hon jobbar. Matilda förklarar att det finns ett antal enkla grundknutar som man lätt får koll på. Därefter är det bara fantasin som sätter gränserna.

– Egentligen är det att tänka ut olika lösningar som är utmaningen. Ska man knyta en stolsits eller en ampel så måste den hålla för tyngden, så det är snarare det än själva utseendet som är utmanande. Och att lista ut hur långa rep som kommer att krävas eftersom det inte alltid blir fint att skarva.

Själv hade Matilda förutsättningarna att lära sig snabbt. Hennes mamma är textil- och bildlärare och under hela uppväxten fanns det gott om material och metoder att prova sig fram med i hemmet. Dock inte makramé.

– Mamma går i pension nu och jag har tänkt lära henne makramé inför det, för det kan faktiskt inte hon, säger Matilda med ett skratt.

Matilda Wilhelmsen berättar att hon har flera deltagare från sina workshoppar som blivit helt fast, och som inte får plats med fler makraméskapelser hemma utan börjat skänka bort eller sälja sina alster. Hon gissar att många har hittat till makramén under pandemin, när många andra fritidsintressen begränsats.

– Jag tror också att det här är något som många av oss behöver mer av, att arbeta med händerna. Man kommer in i ett flow och tänker inte på något annat, utan är helt inne i det man gör. Jag tror att det skulle vara nyttigt för fler!
Eftersom makramén kräver så lite utrustning – rep och en sax – kan det utövas lite var som helst.

– Jag har till och med gjort makramé ombord på ett flygplan! Jag fick förstås klippa till alla rep i förväg eftersom man inte kan ta med en sax ombord, och sedan tog jag med en rulle målartejp så jag kunde tejpa upp repen på stolsryggen framför mig. Jag gjorde en axelrem till en väska, så det var jättelånga rep – men som tur var hade jag ett ledigt säte bredvid mig, säger Matilda och skrattar.

Det många främst förknippar med makramé är amplar och väggbonader – något som Matilda Wilhelmsen tycker om att göra själv och även rekommenderar som bra förstagångsprojekt. Det finns få saker hon inte gör – örhängen, lampskärmar och till och med solstols-sitsar finns på repertoaren, och ”makraméglasögonen” är alltid på.

– När jag går på loppis brukar jag ofta tänka ”den där kan jag göra makramé på” och när jag går med hunden i skogen slutar det alltid med att jag tar hem pinnar som kommer att passa att göra bonader på, säger hon.

Matilda Wilhelmsen drömmer om att skala upp sitt företag och arbeta med makramé på heltid i framtiden, gärna med en kompanjon så att de kan hjälpas åt. Men första steget blir att återuppta kurserna när pandemin avtar.

– Det ska bli så roligt att träffa människor igen! Jag brukar hålla kontakt med många av de som går på mina workshoppar, och följa vad de hittar på. Det blir som ett litet community, där vi inspireras av varandra!