En mängd företag världen över erbjuder klimatkompensation. Utbudet av tjänster till företag och privatpersoner har ökat, men systemet har påtagliga brister, visar en genomgång av Supermiljöbloggen.
Enligt Naturskyddsföreningen är tanken med klimatkompensation att den som orsakar utsläpp kan betala för att motsvarande mängd utsläpp minskar på en annan plats. Det kan ske genom att köpa utsläppsrätter, så att de inte kan användas någon annanstans.
Kompensationen kan också ske genom att ge pengar till trädplantering eller utbyggnad av förnybar energi.
Systemet kan vara positivt och bidra till snabbare omställning – men kritik från olika håll gör gällande att företag därmed kan köpa sig fri från nödvändiga teknik- och beteendeförändringar.
– Många forskare menar att upptag i sänkor inte är lämpligt som kompensationsåtgärd för att hävda nettonollutsläpp. För att kunna göra det måste man i så fall garantera att koldioxiden som lagras i träden förblir där under en längre tidsperiod än vad vi realistiskt kan planera för. Det perfekta klimatkompensationsprojektet finns egentligen inte, säger Kenneth Möllersten, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Bara 2 procent fungerade
Andra aspekter som talar mot klimatkompensation i sin nuvarande form är att marknaden är oreglerad och att det saknas enhetliga standarder. Därför behövs bättre möjligheter till insyn, menar Kenneth Möllersten.
– Det finns en FN-standard, och frivillghetsstandarder. Generellt behöver nivån på transparensen och uppföljning inom frivillghetsstandarder höjas, menar han.
I en undersökning som Dagens Nyheter gjorde 2019, visade det sig att endast 2 procent av de då studerade aktuella projekten fungerade.
